Sverige är snart medlem i Nato. Men vad innebär det praktiskt för det svenska samhället? Och vet vi verkligen vad vi vill åstadkomma som Nato-land?
Experten: Sverige inte rustade för Nato
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 31 okt. 2023Publicerad: 31 okt. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Finland har en klar bild av vad man vill med sitt Nato-medlemskap. Sverige däremot, saknar vision.
Det är bilden Håkan Edström, docent i statsvetenskap och universitetslektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, målar upp när han drar upp perspektiven hos Yle.
Enligt Edström finns det stora skillnader i hur förberedda Finland och Sverige är på den förändring ett Nato-medlemskap faktiskt innebär.
”Det är en skillnad på strategisk kompetens mellan de båda länderna”, säger Håkan Edström.
Arbetat praktiskt
Håkan Edström menar att Finland sedan 1990-talet byggt en försvarsstrategi, och att man i många år haft en Nato-option som gjort att man arbetat praktiskt för en Nato-anpassning.
”Man ska inte heller glömma bort de försvarskurser som ordnas i Finland där man också inkluderar näringslivet och ledande personer i hela samhället. Då skapas en nationell samsyn kring försvars- och säkerhetsfrågor”, påpekar Edström.
ANNONS
Senaste nytt
Saknar helhetsbild
I Sverige har den typen av helhetsbild saknats, hävdar han.
ANNONS
”Problemet är att det egentligen finns en enda person som har haft en helhetsbild i Sverige, och det är Överbefälhavaren, han har haft rollen att skapa någon typ av helhet, en syntes”, är Edströms analys.
Det behöver vi snabbt ändra, menar både Edström och andra experter.
Nato-inträdet påverkar allt och alla.
”Det är inte bara Försvarsmakten eller UD som går med i Nato – det är hela Sverige. I princip omfattas varenda myndighet och företag”, säger Torsten Bernström, försvars- och säkerhetsexpert på CGI, till Computer Sweden.
”Kontinuerligt och effektivt”
Bernström hänvisar särskilt till artikel 3 i Nato-stadgarna, som handlar om att alla parter ”var för sig och tillsammans, genom kontinuerlig och effektiv egen beredskap och ömsesidigt bistånd” ska ”upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att stå emot väpnade angrepp”.
Nato har pekat ut sju områden som särskilt centrala för medlemsländernas motståndskraft – fungerande statsförvaltning, energiförsörjning, att kunna hantera stora oväntade människoströmmar, livsmedels- och vattenförsörjning, förmåga att hantera stora mängder skadade och hälsokriser, fungerande kommunikationssystem och transporter.
Nya flöden
Dessutom kommer hela Sverige att behöva hantera helt nya flöden av information för att samarbetet ska fungera, påpekar Bernström.
ANNONS
”Vi går rakt in och det kommer att krävas att vi hittar vårt sätt att hantera det”, menar han.
En fördel Sverige har är att vi redan gjort exempelvis riskanalyser kopplade till EU-regelverk och det kan bli ett stöd, enligt Bernström.
”Det kan vara något att ta spjärn emot”.
Relaterad läsning:
Natochefen: Ni kommer att stärka Nato – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
