Riksbankens viktigaste ekonomiska verktyg är värdelöst i stagflationskrisen, menar en expert på expert som kallar det hela för ett mardrömsscenario.
Expert om mardrömsscenario: "Stagflation"
Mest läst i kategorin
Aftonbladets ekonomiske kommentator Andreas Cervenka varnar för ett ekonomiskt mardrömsscenario gällande kombinationen som består av hög inflation samtidigt som ekonomin krymper.
När inflationen är hög kan man höja räntan för att dämpa prisökningarna.
MISSA INTE: Politikerna handfallna: Elnätsavgiften höjs mitt i krisen
Låg ränta behvs för tillväxt
När ekonomin krymper kan man sänka räntan för att det ska bli billigare att låna, sätta igång byggande, konsumtion och start av företag och på vis rädda jobb och köpkraft.
Men när ekonomin stagnerar samtidigt som inflationen är hög så är riksbanken bakbundna. De är tvungna att höja räntan för att få ner inflationen, men det kan ha digra konsekvenser på ekonomins tillväxtförmåga.
Det skriver Andreas Cervenka i sin artikel i Aftonbladet.
Experten varnar för SCB:S nya siffror
“I denna prekära situation, ofta beskrivet som ett slags mardrömsscenario av ekonomer, befinner sig Sverige. Det bekräftades på måndagsmorgonen när Statistiska centralbyrån släppte preliminära siffror över svensk BNP fjärde kvartalet 2022”, skriver han.
Och visst stämmer det. Ekonomin krympte med 0,6 procent jämfört med det senaste kvartalet. Nu störtdyker svenska hushållens konsumtion.
Experten: Julhandeln och ekonomin hänger samman
“Julhandeln blev usel. Försäljningen i detaljhandeln rasade med hela 8 procent jämfört med samma månad 2021 och på så kallade sällanköpsvaror (tänk kläder, kylskåp och tv-apparater) var nedgången hela 10,5 procent” skriver han.
Det leder till konkurser och uppsägningar.
I grund och botten växer lönerna långsamare än priserna vilket får personer att snåla mer och det drabbar hela ekonomin.
I grund och botten finns ett skuldberg menar Cervenka som ser roten till det onda i att hushållen är mer belånade än någonsin. De stigande räntorna äter in i hushållskassan samtidigt som varje krona blir mindre värd för varje dag som går.
Skyhöga skuldberget
Svenskarna har under lång tid ökat sin belåning, till stor del kopplat till stigande bostadspriser. Ofta brukar dyrare bostäder skyllas på inflyttning till städerna och för lågt bostadsbyggande. Men den viktigaste faktorn tycks vara räntan, åtminstone att döma av vad som hänt under 2022.
Enligt Valueguard har svenska bostadspriser fallit med 16 procent jämfört med toppnivåerna förra året, för villor är nedgången 18 procent.
Varför? De stigande räntorna har gjort att efterfrågan på lån kollapsat.
Storbankerna tar spjärn
I dagarna kom flera storbanker med prognoser för ekonomin för de kommande två åren. De visade att Sverige kommer drabbas hårdare i lågkonjunkturen än nästan alla andra jämförbara länder:
“Nordea spådde en nedgång för BNP med 2 procent under 2023. Det skulle i så fall vara värre än under något av krisåren 1991, 1992 och 1993 och i klass med det unika pandemiåret 2020” skriver Cervenka i Aftonbladet.
Läs mer om ekonomi och kriser:
Nordeas chefsekonom: ”2023 är ett förlorat år”
Ljusglimt – USA:s BNP steg i fjärde kvartalet
Varningen: Skuldberg ”tidsinställd bomb” för krasch
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.