Ekonomer: Så allvarlig blir Sveriges lågkonjunktur

Hushållen planerar att konsumera mindre i jul och i vinter, skriver Tidningen Näringslivet. Men flera ekonomer som tidningen har talat med menar att det är stagnation som är den verkliga faran – det vill säga att mönstret befästs.

Elkris, kostnadschocker, hög inflation och stigande räntor är huvudingredienserna i den lågkonjunktur som nalkas. Men det som på lång sikt oroar flera intervjuade ekonomer är produktivitetstillväxten, skriver Tidningen Näringslivet.

Det vill säga: Sverige, men också andra länder i OECD, har inte lyckats pressa upp effektiviteten så mycket de senaste 20 åren. Produktivitetstillväxten tar oftast fart genom sådant som automatisering av olika sorters tillverkning och mer effektivt utförda tjänster.

Sven-Olov Daunfeldt, chefekonom på Svenskt Näringsliv, menar att Sverige därigenom har tappat i konkurrenskraft.

Lågkonjunktur negativt för konkurrenskraft

Enligt en undersökning som Tidningen Näringslivet har tagit del av växte produktiviteten med 6 procent per år mellan 1995 och 2006, vilket då var mer än i konkurrentländerna.

Att den nu faller är alls inte unikt – så ser det ut även i övriga OECD. Men det kan ändå sänka Sveriges konkurrenskraft, enligt Daunfeldt. Konkurrenskraften har inte längre hjälp av en svag krona. Det innebär att exporten kan påverkas.

”Digitalisering, globaliseringen samt behovet av att minska utsläppen av växthusgaser och värna den biologiska mångfalden kastar om den ekonomiska spelplanen”, säger Sven-Olov Daunfeldt till TN.

Det viktiga är nu att få fler i arbete och att få igång investeringar, säger han. Hinder för det är långa svenska tillståndsprocesser för olika industrier, men också energipolitiken, där regeringen behöver bestämma sig för investeringar och sätta i gång.

Läs också

Rörliga boräntor väntas rusa i ny prognos