Svenskarnas bolån har nått nya rekordnivåer, och frågan om hushållens ekonomi splittrar experter. Är hushållen stabila eller sårbara?
Bolånesprickan: Ekonomer oeniga om svenskarnas bolån


Mest läst i kategorin
Svenskarnas bolån har nått nya rekordnivåer. I januari passerade den totala låneskulden 5 000 miljarder kronor, där 83 procent utgörs av bolån.
Utvecklingen delar ekonomerna i två läger: vissa menar att hushållen är ekonomiskt stabila och att bolåneskulden speglar en sund bostadsmarknad, medan andra varnar för att ökad skuldsättning kan bli ett hot i en osäker ekonomi.
Höga bolån inte ett hot
Svenska hushåll har länge haft en av världens högsta skuldkvoter, men enligt nationalekonomen Lars E.O. Svensson vid Handelshögskolan i Stockholm är skuldernas storlek inte det viktigaste. Han menar att hushållens hela ekonomi måste vägas in, inte bara deras bolån.
“Det borde vara självklart”, säger han enligt Ekonomikanalen.
I en rapport från SBAB analyseras hushållens ekonomiska motståndskraft. Studien visar att åtta av tio hushåll med bolån skulle klara ett prisfall på bostadsmarknaden med 30 procent utan att skulden blir större än bostadens värde.
Enligt Svensson innebär detta att bolånen inte utgör något hot mot den finansiella stabiliteten, eftersom hushållens tillgångar är större än deras skulder.
Missa inte: Polestar vill ha Teslaägarna – lockar med specialerbjudande. Dagens PS
Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Senaste nytt
Ska lånekraven lättas?
Samtidigt växer frågan om hur bolånemarknaden ska regleras. En statlig utredning föreslår att kraven på bolån ska mildras för att fler ska kunna köpa en bostad. Syftet är att minska de ekonomiska barriärerna och skapa mer rättvisa förutsättningar för dem som inte har ett stort sparkapital.
Men förslaget möter motstånd. Nationalekonomen Karl Walentin vid Uppsala universitet menar att ökad skuldsättning kan leda till nya ekonomiska problem, särskilt om räntorna stiger eller om inflationen tar ny fart.
“Utredarna har inte visat övertygande att deras antaganden stämmer”, säger han.

Ekonomikanalen rapporterar att även andra experter, däribland Moa Langemark från Finansinspektionen och ekonomer vid Riksbanken, oroar sig för att en lättare reglering av bolån skulle göra hushållen mer sårbara i en ekonomisk kris.
De menar att om hushållens skulder blir för höga kan det försvåra möjligheten att hantera framtida räntehöjningar och en osäker global ekonomi.
“Vi ser en långsam återhämtning, men det finns en risk för bakslag. Läget är känsligt i ljuset av den osäkra ekonomiska och säkerhetspolitiska miljön, men just här och nu är vi inte jätteoroade”, säger Langemark.
Svårt att bedöma riskerna utan rätt data
Trots de skilda uppfattningarna kring skuldsättning och reglering kring svenskarnas bolån finns en bred enighet om en annan utmaning – Sverige saknar detaljerad mikrodata över hushållens tillgångar och skulder.
Utan sådan information är det svårt att avgöra hur ekonomin faktiskt ser ut på individnivå. I länder som Danmark och Norge finns mer omfattande registerdata, vilket gör det lättare att analysera hur olika hushåll påverkas av exempelvis räntehöjningar och prisfall på bostäder.
Enligt ekonomerna är bristen på detaljerad data en av de största utmaningarna när det gäller att fatta välgrundade beslut om framtidens lånepolitik.
“Med den typen av data skulle vi bättre förstå läget och vilken effekt olika åtgärder får”, säger Langemark.
Läs även: Osäkerheten kring styrräntan ökar – bolånen dyrare? Dagens PS
Läs även: 60-plussare som ansöker om bolån diskrimineras. Dagens PS

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.

Utbildad webbredaktör som nu studerar IT, media och design. Nu skribent på Dagens PS som bland annat bevakar världen och hållbarhetsfrågor.