Analys: Nya hotet mot Europas ekonomi

Reuters berättar om att ECB i likhet med den amerikanska centralbanken Fed dragit ner på sina massiva obligationsinnehav som centralbankerna stödköpte under pandemikrisen och under ett decennium med extremt låg inflation.

I dag är inflationen i euroområdet rekordhöga 10 procent och Europeiska centralbanken försöker nu precis som Fed i USA få ner inflationen inför bland annat en hotande energikris i vinter.

Förra månaden höjde ECB styrräntan med historiska 75 punkter och nu vill “policyhökar”, som de beskrivs av Reuters, påbörja en kvantitativ åtstramning (QT) för att minska obligationsinnehavet.

QT-planerna förvärrar marknadsoron

Diskussionen om det här har varit upp på ECB:s bord och dessa så kallade kvantitativa åtstramningar – vars syfte är för att krympa  balansräkningen – kan hypotetiskt starta någon gång under andra kvartalet 2023, och “sannolikt” efter att ECB höjt sin styrränta till omkring 2 procent.

Talet om QT gör marknaderna nervösa, som förutom aggressiva räntehöjningar och en energikris nu även riskerar kvantitativa åtstramningar som väntas spä på marknadsturbulensen ytterligare.

“Det är mycket som står på spel i eurozonen när det gäller QT”, säger ING:s seniorräntestrateg Benjamin Schroeder, enligt Reuters.

Den tyska tioåriga statsräntan uppges ha stigit 250 punkter i år, och den italienska med enorma 360 punkter, vilket är de största ränteuppgångarna på landets obligationer på årtionden, framgår det.

“BofA förväntar sig att nettoutbudet av europeiska statsobligationer kommer att stiga nära 400 miljarder euro nästa år, det högsta någonsin och långt över de 120-145 miljarder euro som förväntas i år, delvis dämpat av ECB:s obligationsköp”, skriver Reuters.

BofA – investmentbanken Bank of America alltså – konstaterar att det ovan nämnda gör det praktiska genomförandet av QT “betydligt svårare” för ECB.

“Den stora huvudvärken för ECB är att hålla tillbaka obligationsspreadar”, förklarar Reuters.

Läs även: Jättehål i globala ekonomin – krismöte i USA