Hjärnan bakom teknikjätten Asea

Hösten 1878 var en kärv tid i Stockholm. Och inte bara i Stockholm föresten. Stora delar av Europa och Nordamerika hade sedan 1873 levt i en allt knackigare ekonomisk situation som de facto skulle hålla i sig nästan ända fram till 1900-talets början.

Men just hösten 1878 kom att bli extra svår för många av de större bolagen i Stockholm. Ett av de som kände konkursen flåsa i nacken var den mycket välrenommerade bankirfirman. Guillemot & Weylandt som på hösten till slut tvingades ställa in betalningarna.

En av de som drabbades ekonomiskt av bolagets slutliga avveckling var delägaren Ludvig Fredholm. Bördig från Östergötland och utbildad i Rostock hade han flyttat till Stockholm och där ägnat sig åt affärer och bankirverksamhet tills 1880 då han stod med tomma händer.

Hans entreprenörsanda drev dock honom vidare framåt. Under ett besök i London såg han för första gången elektrisk belysning på gatorna och förstod att här fanns något som skulle kunna gå att utveckla på hemmaplan.

Patent mot marknadsföring

Fredholm sökte upp bolaget som hade patentet på det nya belysningssystemet, men innan han hunnit köpa de svenska rättigheterna, råkade han i andra ärenden träffa på bröderna George och Jonas Wenström

Georg var entreprenören av de båda bröderna och Jonas var uppfinnargeniet. Tillsammans med sin far hade de redan uppfunnit en mängd saker, men framför allt Jonas, hade under den senaste tiden ägnat allt mer tid åt den nya elektrotekniken.

En av uppfinningarna var en dynamo som kunde alstra ström ur rörelse. Denna intresserade Fredholm som föreslog att han och Jonas Wenström skulle bilda ett gemensamt bolag där Jonas stod för uppfinningarna och Fredholm för kapitalet och marknadsföringen.