Dagens PS

Lagarde: Därför kan sänkt ränta dröja

ränta ECB
Fundersam? ECB-basen Christine Lagarde, i mitten, är orolig över löneökningar för arbetare och tjänstepersoner. (Foto: TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 22 jan. 2024Publicerad: 22 jan. 2024

Alla väntar sig räntesänkningar, men nu varnar ECB-chefen Christine Lagarde för det som kan hota räntesänkningarna.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Vi lever i en värld där de 500 rikaste människorna blev 9 244 miljarder kronor rikare första halvåret 2023.

Nyligen kom dessutom färska rapporter om hur inkomstklyftorna växer snabbare än någonsin.

När ECB-bossen Christine Lagarde i förra veckan talade i Davos var det dock löneökningar för europeiska arbetare och tjänstepersoner på 3-5 procent som ansågs hotfulla för den ekonomiska utvecklingen.

”Allvarlig inverkan”

Löneökningarna kan ha en ”allvarlig inverkan” på ECB:s planer när det gäller räntesänkningar, förklarade Lagarde.

Nu vill hon se fakta om var lönerna för 2024 landar – innan hon är beredd att låta ECB sänka räntenivåerna.

Problemet är att de siffrorna kommer först sent under våren, vid ett tillfälle då alla väntar sig att ECB redan ska ha börjat lätta på räntebördan.

“Resriktningen går mot en lättnad på arbetsmarknaden, men även i de mest drabbade delarna – som Tyskland – är det häpnadsväckande hur långsamt det går”, säger Soeren Radde, chef för europeisk ekonomisk forskning på kapitalförvaltaren Point72, till Bloomberg.

ANNONS

Senaste nytt

Kan ta längre tid

ANNONS

“Det är troligt att löneutvecklingen kommer att normaliseras. Min rädsla är att det kommer att ta ännu längre tid än vad ECB förutspår”, tillägger han.

ECB räknar med att arbetslösheten ska öka i år och att löneökningarna ska dämpas till 3,3 procent år 2026 från 5,3 procent 2023, enligt prognos.

Samtidigt oroas man av tydliga tecken på en avmattning i exempelvis Tysklands tillverkningsindustri.

Stor osäkerhet

Samtidigt påpekar ECB att osäkerheten är stor.

Det tolkas nu som att ECB kommer att stå emot de två första möjligheterna till räntesänkningar, mötena 25 januari och 7 mars, och att den första potentiella nedskärningen kommer i april.

Kortare arbetstid, ökad sjukfrånvaro och en minskad produktivitet är andra faktorer som oroar. Lönesidan står dock i centrum för kalkyler, prognoser och spaningar.

Klart i höst

De stora avtalsområdena i Tyskland kommer inte att slutföra sina löneförhandlingar förrän andra halvåret 2024.

ANNONS

Man räknar ändå med att stålindustrin och den offentliga sektorn kommer att få se löneökningar på 5 procent för 2025, med fackliga ambitioner om att höja de lägsta lönerna kraftigt.

Tyska centralbanken, Bundesbank, kalkylerar generellt med cirka 3 procent löneökning nästa år, men dess ordförande, Joachim Nagel, beskriver samtidigt lönerna som ”det stora okända”.

Hans kollega i Österrike, Robert Holzmann, signalerar ”ganska höga” ökningar.

April kan bli juni

Sammantaget landar allt siande i att analytikerna hamnar i att en första räntesänkning kan komma i april, men att ECB kan vänta till mötet i juni.

“Vi tror på april i vår baslinje, men vi säger också att det kräver att ECB är lite modig”, säger Felix Huefner, ekonom vid UBS i Frankfurt, till Bloomberg.

“ECB kommer inte att ha alla uppgifter i april – speciellt inte kring lönerna”.

Läs även:

ECB-chefen ger nytt hopp om räntan – Dagens PS

ANNONS

17 januari: ECB-chefen håller tal i dag – Dagens PS

ECB-chefen håller marknaden på halster – Dagens PS

ANNONS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
Jämför courtage

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Skärpta straff för olaglig finansiell verksamhet 

Nu ska finansbrott likställas med organiserad brottslighet. Det anser Ekobrottsmyndigheten, som kräver hårdare straff för brott på finansmarknaden. Se mer i videon ovan. Rikard Jermsten är nytillträdd generaldirektör och chef för Ekobrottsmyndigheten. Han anser att finansbrott är lika allvarliga som organiserad brottslighet. Därför behövs hårdare straff. MISSA INTE: Thedéens skarpa varning: Värre läge än 2020 […]