Krig och sjukdom får världsekonomin att backa, och hotar att minska globaliseringen till 1990-talets nivå i hotande nytt Kallt krig. Följderna kan drabba oss alla, med skenande inflation och högre priser.
Kallt krig hotar – världsekonomin krymper med 16 biljoner
Mest läst i kategorin
Banden mellan länderna som utgör världsekonomin håller på att lösas upp i en skrämmande fart, enligt Bloomberg. De tidigare beräkningar man gjort för globalt BNP 2022 stämmer inte längre. Prognoserna minskar med 1,6 biljoner dollar (knappt 15,9 biljoner kronor).
Ett nytt kallt krig
Kinas hårda covidregler spelar förstås in. De stränga lockdown-reglerna i landet har stört leverantörskedjan globalt. Det minskar tillväxten och pressar upp inflationen till nivåer som inte setts på 40 år.
Ovanpå det kommer kriget i Ukraina, och de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland. Det kan vara just de politiska klyftorna som slår undan benen på globaliseringen och drar ned världsekonomin till Kalla kriget-nivåer, fruktar Bloomberg.
Handeln minskar till 1990-talsnivå
De geopolitiska spänningarna påverkar redan, och det kan bli värre. Bloomberg skriver att globaliseringen minskar i snabbare takt. Följden blir en fattigare och mindre produktiv värld. Handeln kan minska till vad den var innan Kina gick med i Världshandelsorganisationen, och inflationen riskerar att bli högre och ännu mer volatil än nu.
“Fragmenteringen är här för att stanna”, säger Robert Koopman, chefekonom hos Världshandelsorganisationen. “Vi kommer inte att kunna använda lågkostnads- och marginalkostnadsproduktion så mycket som vi gjort”.
Autokratier mot demokratier
Kriget i Ukraina sätter strålkastarljuset på klyftan mellan Västvärldens demokratier och Rysslands och Kinas auktoritära regimer.
Ungefär 7 procent, eller knappt 60 biljoner kronor, av globalt BNP är varor som handlas mellan demokratiska och autokratiska länder. Skulle en importtull på 25 procent införas – det motsvarar den högsta nivån under handelskriget mellan USA och Kina – räknar Bloomberg med att världshandeln minskar med runt 20 procent.
Geopolitiska klyftorna ökar
Skulle klyftorna mellan blocken öka blir tappet ännu större. Även om fabriker som tillverkar varor för den amerikanska marknaden kan flyttas från Kina till andra länder blir det stora ekonomiska konsekvenser. Många minns också konsekvenserna när Kina 2010 förbjöd export av sällsynta jordartsmetaller till Japan.
I närtid handlar mycket om Rysslands gas, och vilka konsekvenserna blir för Europa om gaskranen stängs. Då riskeras ungefär 40 procent av EU:s gastillgång, och i stället för en återhämtning efter pandemin kan det bli en smärtsam recession, enligt Bloomberg.
Läs även: Stjärnförvaltaren: “Globaliseringen är död nu”
Läs även: EU frigör sig från rysk gas – åtgärder till 2030
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
Journalist på Dagens PS med lång erfarenhet från olika medier.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.