Elitidrotten spränger alla tidigare ekonomiska ramar. Men vad händer med publiken när favoritlagen blir en del av affärsvärlden och bygger ekonomiska barriärer mot fansen?
Hotet mot elitidrotten – "funflation"
Mest läst i kategorin
Den som vill veta vad det kostar att se svenska mästarna Malmö FF i allsvenskan 2024 får gissa.
”Malmö FF tillämpar en dynamisk prissättning. Det betyder att priserna påverkas beroende på matchens efterfrågan”, förkunnar klubbens hemsida.
Ja, varför inte?
Så gör ju alla andra företag.
Och ett sådant är förstås Malmö FF med ett eget kapital på 700,6 miljoner kronor enligt EY i en genomgång av svensk toppfotboll.
Höga löner inom elitidrott
Inte konstigt då att den sportsligt ansvarige, klubbens sportchef, har en årslön på två miljoner kronor – eller att den bäst betalde spelaren drar in 4,1 miljoner kronor i lön och ersättningar.
Att en majoritet av klubbens spelare har löner över miljonen är inte heller något uppseendeväckande.
När Lönfokus går igenom allsvenskan i fotboll visar de senaste siffrorna att snittlönen är 95 000 kronor i månaden, i Malmö och Hammarby cirka 160 000 i månaden.
Ändå ligger hockeyspelarna i SHL lite högre i inkomst. Där är snittlönen 121 000 kr i månaden sett till hela ligan.
Funflation driver upp priserna
Hela elitidrotten har genomgått en ekonomisk metamorfos under det senaste decenniet.
Allsvenskan i fotboll har gått från intäkter på 1,17 miljarder kronor år 2013 till 2,18 miljarder år 2022, enligt Svensk fotboll.
Men smakar det så kostar det – och de det kostar för är inte minst publiken.
”Funflation” har blivit ett begrepp när biljettpriserna stigit mot skyn i våra mest populära sporter.
Relativt billig
Fotbollsallsvenskan har hållit sig relativt lugn när det gäller att höja entrépriserna.
I en sammanställning Fotbollskanalen presenterade för några år sedan låg allsvenskan på 18:e plats av 25 jämförda ligor när det gäller biljettpriser.
I USA har supportrar börjat protestera kraftigt.
Där har biljettpriser till sport stigit med 25,1 procent mellan oktober 2022 och oktober 2023, enligt statistik från Bureau of Labor Statistics.
“Vi ser detta i hela fritids- och hospitality-sektorn”, säger Victor Matheson, professor och idrottsekonom vid College of the Holy Cross, till CNBC.
Dynamiskt pris
I allt större utsträckning har klubbarna – i likhet med Malmö FF – börjat använda dynamiska prismodeller, säger Matheson.
En konkret orsak till de stora prishöjningarna just nu är att många klubbar sänkte biljettpriserna 2022 för att vinna tillbaka de fans som, under pandemiåren, vant sig vid att följa sina lag från hemmasoffan.
“Vi ser en gigantisk studs tillbaka i priserna”, säger Victor Matheson.
Dessutom har priserna på parkering och kiosk- och restaurangpriserna inne på arenorna stigit kraftigt, vilket också måste tas med i beräkningen, påpekar Matheson.
”Verkligen upprörande”
“Att en så monumental del av samhället är utom räckhåll för många människor är verkligen upprörande”, säger Sara Weddington.
Hon har följt sitt Kansas City Chiefs ett stort antal år, men har i år fått välja bort matcherna av ekonomiska skäl.
Rodney Paul, chef för sportanalysprogrammet vid universitetet i Syracuse, menar att viktiga värden går förlorade när stora grupper exkluderas från sporten.
”Det finns ett riktigt sug efter den typen av känsla av samhörighet som idrottsvärlden för med sig”, säger han.
Relaterad läsning:
Hisnande: Fotbollslönerna som leder ligan – Dagens PS
Rekordnota: Fotbollsstjärnan köps för 3,5 miljarder – Dagens PS
Bollen till fotbolls-VM sys för hand – för 7,50 kronor – Dagens PS
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.