Kriminella och oseriösa aktörer i välfärden. Dålig konkurrens inom dagligvaror. Nu agerar regeringen – och satsar hela kaffekassan.
Fem miljoner är mer än 490 miljarder?


Mest läst i kategorin
Det är svårt att beskriva det på något annat sätt. 31 januari förra året slog regeringen fast att ”den kriminella ekonomin omsätter 100-150 miljarder kronor per år”.
Den svenska dagligvaruhandeln omsätter cirka 340 miljarder kronor årligen, skriver Svensk dagligvaruhandel i sin årsrapport 2024.
När det gäller dagligvaruhandeln har regeringen inte missat ett tillfälle att klaga på dålig konkurrens och för höga priser och skyllt handeln för detta.
Experter: Skyll inte på handlarna. Dagens PS
Skurkar och handlare målgrupperna
Nu har regeringen dessutom, ur handelns synvinkel, den dåliga smaken att klumpa ihop dagligvarukedjorna med den ekonomiska brottsligheten.
”Regeringen föreslår att Konkurrensverket får utökad budget under 2025 för att utreda möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystem. Resursförstärkningen ska också användas för att underlätta etablering av dagligvarubutiker”, skriver Konkurrensverket i ett pressmeddelande efter regeringens vårändringsbudget.
Senaste nytt
Satsar fickpengar
I relation till regeringens mått på den ekonomiska brottsligheten är det en begränsad penning som anslår.
”Enligt regeringens besked i vårändringsbudgeten föreslås Konkurrensverket 2025 få fem miljoner kronor i ökat ramanslag för att ges förutsättningar att utreda dels ökade möjligheter att stänga ute kriminella och oseriösa aktörer från valfrihetssystem, dels möjligheterna att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan genom att underlätta etablering av dagligvarubutiker”, skriver verket.
Glada för alla bidrag?
”Vi välkomnar att regeringen vill ge Konkurrensverket ytterligare förutsättningar att verka för att kriminella aktörer inte ska få tillgång till offentliga kontrakt och att fortsätta våra ansträngningar för att stärka konkurrensen i livsmedelskedjan”, säger Konkurrensverkets generaldirektör Marie Östman enligt principen ”alla bidrag är välkomna”.
”Vår genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024 visade att konkurrensen hämmas av bland annat bristen på tillgång till butikslägen. Den visade också att kommuner upplever att det är svårt att tillämpa bestämmelsen i plan- och bygglagen (PBL) om att planläggning ska främja en effektiv konkurrens i kommunernas arbete med planläggning och byggande”, tillägger hon.
Så billig har maten blivit i Sverige. Dagens PS
Matpriserna rusar – men vems är egentligen felet? Realtid

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.