En aggressiv fastighetsbubbla i Sverige och en handfull andra länder gör ekonomin extremt sårbar under Riksbankens ränteyxa, menar experten James Athey, chef på investmentbolaget abrdn.
Sveriges ekonomi extra sårbar 2023: Unika faktorer
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 11 feb. 2023Publicerad: 11 feb. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
“Högre skuldsättning och därmed större räntekänslighet via bolån är en avgörande skillnad från exempelvis USA”, säger James Athey i en intervju med Dagens PS.
Svensk björn
Internationella investerare varnar för björnmarknad i Sverige 2023. Bolånebubblan och räntesårbarheten är riskfaktorer. Dessutom stannar världsekonomin in, vilket är dåliga nyheter för den svenska ekonomin som till 33 procent av BNP består av exporter.
En björnmarknad kallas börser eller segment som tappar 20 procent av sitt värde eller mer över en längre period.
MISSA INTE: Att gå i pension vid 66 ny skattefälla
ANNONS
Senaste nytt
Ekonomin plågas av uppblåst bolånebubbla
Sverige, Nya Zeeland Kanada och Nederländerna utgör tillsammans ett knippe ekonomier med extremt uppblåsta fastighetsbubblor. När styrräntan det senaste året höjts i så gott som alla västerländska ekonomier innebär det en särskilt stor ansträning på de länderna.
“De har haft något av de extremaste bolånebubblorna vilket i sin tur lett till de största konsumentskuldsättningarna i mannaminne”, säger Athey, och fortsätter:
“Det skapar en markant sårbarhet”.
ANNONS
Miljoner hushåll i vågskålen
Detta är en avgörande del av den makroekonomiska prognosen för 2023, menar han. I exempelvis Sverige är det betydligt riskablare för Riksbanken att gå lika aggressivt fram med räntevapnet för att stävja inflationen som i USA, eftersom varje höjning av räntan innebär att man riskerar att äventyra i praktiken miljoner hushålls levnadsvillkor och betalningsförmåga. Kombinationen av rusande konsumentprisindex tillsammans med skyhöga räntor på framförallt bostäder men även andra krediter, är en giftig cocktail som kan förlänga lågkonjunktkuren.
Ändå har Riksbanken gjort just det. Ännu så länge har den aggressiviteten verkat fullständigt orättfärdigad eftersom arbetslösheten inte gått upp och konsumtionen inte gått ner.
Eftersläpning leder till att styrräntan missar målet
“Vi har en eftersläpning i effekten av styrräntan eftersom många bolån inte förhandlats om ännu till de nya nivåerna. Därför är risken hög att centralbanker fortsätter höja eftersom de tittar på eftersläpande data. Men egentligen tyder framtidsindikatorerna snarare på att de skulle behöva idka försiktighet”, säger James Athey.
Det är ett stort misstag, spår han:
“På så vis kommer man åsamka större olycka än nödvändigt för både bomarknaden och konsumenter, och kommer se plötsliga arbetslöshetstoppar i större utsträckning än vad som hade varit nödvändigt för att kyla ned inflationen”.
Riksbankens senaste räntehöjning på 50 punkter börjar gälla 15 februari. Nästa eventuella räntehöjning kommer den 26 april.
Läs mer om ekonomi:
ANNONS
Vill du läsa de senaste nyheterna om ekonomi och företag? Så här enkelt får du vår fiffiga nyhetstjänst, helt gratis.
Experten om räntesnaran: Dras snart åt igen
Nya skattefällan: Att gå i pension vid 66
Pension bara för rika i framtiden?
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
