Finansinspektionen (FI) har i åratal varnat för betydande risker i fastighetsbranschen kan skada banksektorn. Nu ansträngs båda sektorerna. FI hoppas att de åtgärder man åtagit kan ha räddat bankerna från en fastighetsbomb.
Från fastighetsboom till fastighetsbomb – FI har varnat i åratal
Bilbo Göransson
Uppdaterad: 04 apr. 2023Publicerad: 04 apr. 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Sötebrödsdagarna är över. Nu gäller det att skydda sig från den bomb som tickar efter fastighetsboomen de senaste åren, som under nära noll procents ränta stimulerade bildandet av stora skulder hos byggbolag och kommersiella uthyrare.
Tack och lov har Finansinspektionen i åratal varnat för skuldsättningen av den svenska fastighetsbranschen.
I alla stora finanskriser har kommersiella fastighetsbolag, det vill säga de som hyr ut exempelvis butiker, restauranglokaler och kontor varit en nyckelfaktor, enligt Riksbanken.
Och mycket riktigt.
I nuvarande kris pressas bolagen av både dyrare räntor från banker och finansinstitut. Men också av att kunderna framförallt i den kommersiella sektorn riskerar att inte kunna betala hyrorna.
“Summa summarum är det en sektor med höga finansiella risker eftersom sektorn inte skulle kunna klara vikande hyresintäkter samtidigt som räntorna höjs”, säger Anders Kvist på Finansinspektionen.
MISSA INTE: 65 procent gör den här vanliga kreditkort-missen
Fastighetsbomben
Fastighetsbomben behövde desarmeras. Lösningen låg inte hos Fastighetsbranschen. Istället fanns åtgärderna i banksektorn:
ANNONS
“Vi undersökte hur många gånger skulden var än resultatet i bolagen. Tillgångarna skulle inte räcka för att täcka förlusterna vid en plötslig nedgång i ekonomin”, säger Kvist.
Vid första anblick är bankerna solida. Det innebär att de har tillräckligt med tillgångar för att täcka en eventuell nedgång i sektorn. Men när man tittade noggrannare så såg man att just inom fastighetsbranschen så stämmer inte det.
“Bankerna har exempelvis massor av inlåning från privatpersoner, och har lånat ut stora summor till fastighetsbolag. Men privatpersonernas tillgångar på banken räcker inte för att väga upp för om de stora fastighetsbolagen inte kan betala tillbaka sina räntor”, säger Anders Kvist.
Kort sagt: Bankerna behöver öka sitt kapital för att kunna stå pall för en eventuell kreditförlust från fastighetsbolagens sida.
ANNONS
Senaste nytt
Sveriges ekonomi
Varför är det här så viktigt för svensk ekonomi? Av flera skäl: För det första står fastighetsmarknaden för en god portion av svensk ekonomi. För det andra är har mellan var tredje och varannan utlånad krona gått till fastighetssektorn, när man tittar på storbankerna.
Och de är för stora för att få fallera. Smäller det till i fastighetssektorn, kan det ruinera storbankerna. Och när storbankerna behöver räddas, så är det svenska folket som får betala via skattesedeln. Det visar exempelvis krisen i Credite Suisse, där bankkrisen kostar de schweiziska medborgarna 150 000 kronor vardera – varje man, kvinna och barn.
Med andra ord, ruineras de systemkritiska bankerna så får svenska staten garantera bankerna, för att inte betalningssystemet ska haverera
Riskviktsgolv
ANNONS
Därför infördes riskviktsgolvet – ett krav på de banker som har lånat ut pengar till fastighetsbranschen att ha en sorts buffert på motsvarande 35 procent kapital för komersiella fastigheter och 25 procent för bostadsfastigheter. Systemet infördes 2019.
“Vi gjorde en undersökning 2019 och många låg en bit under 20 procent, det är inte tillräckligt för att bankerna ska kunna stå emot en stor förlust.
Riskviktsgolvet gör att det inte räcker att ha god soliditet på helheten. Man måste ha garderat sig för ett plötsligt tapp inom varje enskild risksektor.
“Den kommersiella fastighetssektorn är så pass stor och viktig att den måste kunna tåla stora förluster under stress”, säger Andreas Kvist.
Åtgärden som räddade Sverige
Och åtgärden har hjälpt. Nu stresstestas bankerna under precis den sortens förutsättningar som Finansinspektionen varnat för. Och tack vare de finansiella skyddsvallarna är tanken attatt problemen inte lamslår ekonomin:
“Helt säker kan man aldrig vara. Vi vet inte om fastighetsmarknaden går mot en mjuk landning eller en krasch. Fastighetsbolagen försöker just nu minska sin skuldsättning genom exempelvis nyemissioner och ta in nytt kapital. Man kan också försöka få in högre andel löpande intjäning. Man slimmar sina balansräkningar för att undvika en krasch”, säger Andreas Kvist.
Och om fastighetsbomben briserar så är inte bankerna helt exponerade, eftersom de är skyddade av riskviktsgolven som infördes för flera år sedan.
“Vi vidtog åtgärdernai rätt tid. Och det är väldigt bra det, eftersom räntorna nu stigit och intäkterna kan ta stryk. Det känns bra att åtgärderna är på plats”, säger Andreas Kvist till Dagens PS.
ANNONS
Läs mer om fastighetsbomben:
Lågkonjunkturen och inflationen kvar i många år
Sluga banker täljer guld – fastighetsbranschen får betala
Stubinen tänd – Kinas banker i nödläge
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
Bilbo Göransson
Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
