Få av fonderna klarar nya krav – "Oroväckande att så få fonder är mörkgröna"

Di har kartlagt de svenska storbankernas fonder som visar att endast 15 av storbankernas totalt 514 fonder, eller knappt 3 procent, når upp till EU:s högsta hållbarhetsklassificering. De är fonderna som kallas “mörkgröna”

”Det är lite oroväckande att så få fonder är mörkgröna”, säger Tony Christensen, som är ESG-expert på konsultbolaget Enact Sustainable Strategies, till Di. 

Ny EU-förordning

De har hamnat under luppen i EU:s disclosureförordning som infördes den 10 mars, och som innebär att finansaktörer mer utförligt än tidigare måste informera om hållbarhetsrisker.

För storbankerna SEB och Nordea betyder det problem redan i namnet “hållbara” fonder.

Tillsammans har de 53 “hållbara” fonder men bara 10 av dem klassas som mörkgröna.

Ljusgröna fonder

De flesta av Nordeas och SEB:s hållbarhetsfonder når istället bara upp till den ”ljusgröna” klassificeringen – som har lägre hållbarhetskrav.

Det ser, enligt Tony Christensen, ut som att det blir den ljusgröna klassen som kommer att rymma de flesta av de svenskförvaltade fonderna framöver.

För sparare kan de olika gröna nyanserna i fonddjungeln vara svåra att ta sig i genom.

”Sparare vill kanske inte investera i en fond som kallar sig hållbar, men som inte är mörkgrön och har hållbara investeringar som uttalat mål”, fortsätter Tony Christensen.

Oklara mål för myndigheterna

Även för myndigheterna verkar det vara en djungel som är svår att navigera.

Maria Rengefors är chef för Nordea fonder Sverige som har nio fonder med “hållbarhet” i namnet men som bara har två mörkgröna fonder.

”Det är otydligt vad man får och inte får kalla fonder framöver. Det tycks också råda en viss tvekan hos tillsynsmyndigheter”, säger hon.

Läs mer: Nordea skärper krav på fossila bolag