Ericsson skandalstämplat av sina egna aktieägare

Extremt ovanligt

Att så inte sker är väldigt ovanligt, bland svenska storbolag extremt ovanligt.

Det har faktiskt bara hänt i två andra fall.

2014 fick Telias dåvarande vd Lars Nyberg nej från aktieägarna efter Uzbekistan-skandalen.

2016 och 2020 drabbade samma öde – nekad ansvarsfrihet – ordförande och vd i Swedbank.

Aldrig tidigare

Men att nekas ansvarsfrihet två år i rad har tidigare aldrig hänt i ett svenskt storbolag. Det är, som bekant, heller inte vilka näringslivsprofiler som helst det handlar om.

Sveriges uppskattningsvis mest namnkunnige vd, Börje Ekholm, leder bolaget och Sveriges i princip mäktigaste näringslivsperson, Jacob Wallenberg, är vice ordförande.

Båda deras namn solkas av stämpeln och den enda som inget stänker på – och som klarade sig undan stämmans dom är Carolina Dybeck Happe, som valdes in i fjol.

Drev på igen

Bland dem som drev fram beslutet att neka ansvarsfrihet var, i år som förra året, amerikanska ISS, som rekommenderar internationella kunder hur de ska rösta, men även Avanza, Aktiespararna med flera.

Nyckelfrågan är förstås vad som händer nu.

Ett självklart svar är att efter en tvåårig käftsmäll måste huvudägaren Investor se till att samma sak inte inträffar en gång till, vara mer transparent och på alla sätt se till att göra aktieägarna nöjda.

Inga konsekvenser

I övrigt?

Antagligen ingenting. Aktiebolagslagen säger att det finns utrymme att driva skadeståndsprocesser ett år från bolagsstämman.

Men då måste man, bland annat, kunna bevisa att man blivit skadad ekonomiskt och att skadan orsakats i tjänsten av någon som agerat vårdslöst.

Varken i Swedbank- eller Telia-fallet blev det några juridiska processer ur den utgångspunkten.

Ericsson lär vara i gott, eller dåligt, sällskap även i den delen.

Läs även: Wallenberg kritiserar ISS efter ”krigsförklaringen”