Kraftvärme är det minst omtyckta kraftslaget av svenskarna i en ny rapport – men förespråkare tror att det kan lösa södra Sveriges elproblem.
Kraftvärme – lösningen på södra Sveriges elproblem?
Mest läst i kategorin
Åtta av tio svenskar oroar sig för Sveriges elförsörjning, enligt en rapport från konsultbolaget WSP som tillfrågat 2500 svenskar. Mest positiva är svenskarna till solenergi (78 procent) och allra minst positiva är svenskarna till kraftvärme (42 procent), enligt rapporten.
Gällande bottenpresteraren i denna undersökning, kraftvärme, är det dock fler än hälften som inte kan ta ställning till kraftslaget.
“Det indikerar ju på något sätt att folk har dålig koll. Kraftvärmen har man kanske tagit lite för given, den finns där men är inget som man tänker på så mycket”, säger rapportförfattaren Albert Petersson, energikonsult på WSP.
“Hela energifrågan är komplex. Dessutom har den blivit mer politiserad eftersom energiomställningen och effekterna vi ser av den väcker stor opinion. Många frågor behöver förenklas för att kunna diskuteras i media, men om vi ska ro detta i land behöver vi vara bättre på att förklara och beskriva den lite mer komplicerade bilden och få fler att förstå vad som krävs och hur det hänger ihop”, säger Albert Petersson.
Över 90 procent förnybart bränsle
Kraftvärme kan använda sig av många olika sorters bränsle – fossila bränslen som kol, gas och olja, men också avfall och biobränslen. I Sverige har man satsat på att få bort fossila bränslen i energiproduktionen vilket varit framgångsrikt. Över 90 procent av bränslena i den svenska kraftvärmen är förnybara eller återvunna, enligt Energiföretagen.
I dagsläget kommer cirka 9 procent av Sveriges elförsörjning från kraftvärme.
Okunskapen bland allmänhet och politiker är ett misstag – i alla fall om man får tro Svenska bioenergiföreningens vd Gustav Melin, som säger att kraftslaget kan vara lösningen på Sveriges energiproblem. Att bygga fler kraftvärmeverk i olika städer är enklare och går fortare än att bygga exempelvis ny kärnkraft eller stora mängder havsbaserad vindkraft, de två kraftslag som oftast nämns av politikerna.
“Kraftvärmen kan ganska enkelt klara dagens elbehov i Södra Sverige. Man kan enkelt komplettera upp med mer kraftvärme från biobränslen i varje stad så klarar man att bygga ut städer och industrier som man vill”, säger Gustav Melin.
Vill betala lägre nätavgifter för kraftvärme
I dagsläget menar han att energimarknaden är konstruerad på ett sätt som missgynnar kraftvärmen, som blir mindre kostnadseffektiv än den borde vara. Detta då nätavgifterna inte tar hänsyn till om elen är lokalt producerad eller överförd lång väg i stamnätet.
“Eftersom kraftvärmeverken i staden inte använder region- och stamnät när de producerar och levererar el i staden borde de få en större andel av nätavgiften för elproduktion. Det är väsentligt mer kostnadseffektivt att befintliga anläggningar ibland kyler bort värmeöverskott än att bygga nya elledningar. Jag menar att Sverige använder fel metod för att säkra eltillgången i södra Sverige”, säger Svenska bioenergiföreningens vd Gustav Melin.
“Kapitalförstöring och miljöförstöring”
En fördel med kraftvärme är att det är så kallad basenergi, som levererar el oavsett väderlek.
“Alla kraftslag måste stå för sina egna kostnader att nå sin kund. Kunderna vill ha förnybar eller fossilfri el till lägsta möjliga kostnad och struntar annars i hur eller var elen produceras, bara den kommer fram. Om vindkraften inte klarar att konkurrera utan subventioner så får elkonsumenterna betala för ledningar som ingen egentligen behöver. Det är både kapitalförstöring och miljöförstöring. Hur mycket vindkraft vi än bygger så måste vi ändå ha annan elproduktion som levererar när det inte blåser”, fortsätter han.
“Därför är det bättre att bygga kraftvärme i städerna så slipper elkunderna finansiera investeringar i dubbla elproduktionssystem och ledningar som vi egentligen inte behöver.”
Läs även: Sveriges okända kraftkapacitet: ”Som två kärnkraftverk”
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.
Journalist som nu har fokus på börs och finans, med extra förkärlek för makroekonomi, geopolitik och råvaror.