Dolda makthavarna - bara 13 procent kvinnor

Valberedningarna sätter sin prägel på börsens bolag och svenskt näringsliv. Ett maktförhållande som blir skevt när det i stort sett bara sitter män på dessa stolar, konstaterar siftelsen Allbright och slår fast att det här är strukturer “som kan ta årtionden att förändra, om inte ägarna säger ifrån”.

Det har gått sex år sedan Allbright granskade valberedningarna första gången – och sedan dess har ingen utveckling av jämställdheten skett.

“Till skillnad från styrelser och ledningsgrupper där förändringens vindar blåser trampar valberedningarna vatten. Hälften av bolagen saknar helt kvinnor i valberedningen”, framgår det.

De institutionella ägarna som förvaltar miljarder av medborgarnas pensionspengar bör föregå med gott exempel och uppvisa jämställdhet bland deras representanter. Men bland institutionerna återfinns endast 21 procent kvinnor.

I rapporten intervjuas representanter från valberedningarna och institutionerna, styrelseproffs och forskare. De intervjuade ger en bild av att jämställdhet är viktigt i samhället men inte har någon betydelse i valberedningarna.

“Letar vi förebilder ligger liknelsen om nålen i  höstacken nära till hands. De stora bolagen är bäst bland de sämsta, som som en självklar konsekvens skyltar de med de mest jämställda styrelserna”, skriver Tove Dahlgren, tillförordnad vd för Allbright i rapportens inledning.

Till Ekonomistudion på SvD säger Tove Dahlgren att ett “grabbgäng har makten”, hon konstaterar att det ser särskilt nedslående ut hos AP-fonderna.

“Institutionerna måste sluta blunda för de här frågorna”, säger Tove Dahlgren.