Den rika världens långsamma reaktion på inflationen har försvagat trovärdigheten för centralbankerna. Om en ny kris uppstår måste de agera mer som tillväxtländerna gjort de senaste åren.
Centralbankerna måste tänka om inför nästa chock
Mattias Malmqvist
Uppdaterad: 04 apr. 2024Publicerad: 04 apr. 2024
ANNONS
Mest läst i kategorin
Det här konstaterar tidningen The Economist, när de sätter stort förstoringsglas på de senaste årens inflation och bekämpning av den i västvärlden.
Den årliga kärninflationen, som inte tar hänsyn till livsmedels- och energipriser, har i de flesta rika länder sjunkit från toppar på fem till åtta procent till en mer acceptabel nivå på mellan tre och fem procent. I mars landade den amerikanska siffran på 3,8 procent.
Trots pessimistiska tongångar har kampen mot inflationen inte följts av någon åtföljande ekonomisk nedgång, konstaterar The Economist. Ingenstans har ekonomin kollapsat och arbetslösheten har hållits på låga nivåer.
I USA råder högkonjunktur, i länder som Australien, Kanada och Japan är tillväxten acceptabel även om det är mer ljummet i euroområdet och Storbritannien.
Agerade för långsamt
Ändå har inflationen lämnat spår.
Detta på grund av centralbankernas långsamma svar på prisökningarna 2021. När de väl höjde räntorna fick de ta i hårdare än vad de först trodde de skulle behöva. När inflationen nu sjunkit snabbare än väntat drar de en lättnadens suck.
Såväl Jerome Powell, Federal Reserves ordförande och Andrew Bailey, chef för Bank of England, har uttalat sig positivt.
Men centralbankernas problem är inte över. Fortfarande ligger inflationen över deras mål.
ANNONS
Det viktigaste, skriver The Economist, är emellertid att allmänheten är mer förberedd på inflationsrisken än före pandemin. Människor har börjat tvivla på om inflationsmålen kommer att nås.
Det här innebär att centralbankernas trovärdighet har fått sig en törn.
Skulle en ny chock som pandemin slå till kan trovärdigheten ta allvarlig skada. Om inflationsförväntningarna stiger kraftigt skulle inflationen kvarstå tills det att centralbankerna åstadkom en riktigt smärtsam avmattning.
ANNONS
Senaste nytt
Lär av tillväxtländerna
Den här gången kunde det undvikas, konstaterar The Economist. Samtidigt är det troligt att det kommer fler skarpa test. Alltifrån de geopolitiska spänningar med handelskrig och klimatförändringar till finanspolitiska stimulanser kommer att göra inflationen mer volatil.
Den här kombinationen av volatil inflation och minskad trovärdighet ställer stora krav på världens beslutsfattare. De kommer att behöva justera räntorna snabbare och i större utsträckning då inflationen rör på sig – och samtidigt acceptera volatiliteten i ekonomin.
Därför kommer deras verklighet att påminna mer om deras kollegor på tillväxtmarknader. I länder som Brasilien, Chile och Polen höjde centralbankerna räntorna kraftigt 2021, för att sedan sänka dem då inflationen föll.
The Economists budskap till Powell och Bailey blir därför: Rör er snabbt och kraftfullt nästa gång.
Läs mer: Svantesson tror att inflationsmålet nås i år
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
