Brittiska regeringens käftsmäll – Labour har gigantisk ledning

Undergräver Storbritanniens finansiella institutioner

Bland den allvarligaste kritiken mot skattesänkningarna kom från Bank of Englands tidigare guvernör, Mark Carney, som sagt att regeringens minibudget “undergräver Storbritanniens finansiella institutioner“. Minibudgeten motarbetar direkt centralbankens arbete för att kontrollera inflationen, och kommer tvinga banken att höja räntorna ytterligare.

Till och med Internationella Valutafonden (IMF) har bett brittiska regeringen att dra tillbaka sina planerade skattesänkningar. IMF sa att dessa göra att landets fiskala och monetära politik (regeringens och centralbankens) drog åt olika håll, skulle förvärra inflationen och ojämlikheten i landet, då främst rika skulle gynnas av skattesänkningarna.

Årtionde av dynamism – eller ohållbara skulder?

Vad innehåller planen? Truss planerade minibudget skulle enligt henne leda till ett “årtionde av dynamism”. Genom att sänka skatterna med 45 miljarder pund och genom att ta bort den högsta skattesatsen för inkomster, skulle paketet stimulera tillväxten i Storbritannien. 

Detta skulle finansieras genom att låna pengar. Enligt Institute for Financial Studies skulle det brittiska lånebehovet, genom både skattesänkningarna och subventioner för energi, kunna uppgå till 100 miljarder pund per år, vilket institutet bedömer skulle leda till “ständigt ökande skulder” som vore “ohållbara”. 

Extrema marknadsreaktioner – kollaps hos pensionssystemet

I linje med de ofördelaktiga recensionerna så reagerade också marknaden starkt på paketet. Räntorna ökade kraftigt och pundet föll djupt – och tappade 10 procent av sitt värde mot dollarn på runt två veckor. Värderingen på brittiska statsobligationer och räntepapper föll också skarpt, vilket utlöste en förtroendekris i brittiska pensionssystemet.

Stora delar av brittiska pensionssystemet har dessa värdepapper som säkerhet till derivatkontrakt de använder för att säkra sig mot effekterna av inflation. Dock har de stora prisfallen på obligationerna utlöst margin calls, som leder till tvångsförsäljningar av obligationer, vilket kan skapa en ond spiral där försäljningarna minskar priset och tvingar till fler försäljningar. 

Som Dagens PS tidigare rapporterat, krävdes att Bank of England gick in och räddade pensionssystemet, se artikel. Genom att stödköpa statsobligationer “till varje pris” kunde centralbanken avvärja det värsta i krisen.

Starkt fall i opinionen – jordskredsseger för Labour

Även om en del av förtroendet för brittiska statsobligationer delvis återställts av Bank of England, verkar inte detsamma gälla för regeringen. Från att Labour och Tories var i princip jämnstora i opinionen i juli, så leder nu Labour med 54 procent mot 21 procent. Endast 37 procent av dem som röstade på Tories 2019 ämnade fortfarande göra det, se YouGovs mätning. 

Skulle detta resultat omsättas i ett val skulle det leda till en jordskredsseger för Labour av sällan skådade proportioner. I och med att Storbritannien har enmansvalkretsar (first past the post) som sitt valsystem, kan sådana här svängningar slå extra hårt. 

Enligt Election Maps UK skulle resultatet omsättas på följande sätt i platser i House of Commons: Labour 498 (+296) , Tories 61 (-304), övriga 91.

Läs även: Pensionsfonder i panik ledde till att Bank of England la sig i