Bristande klimatanalys hotar lönsamhet

Det skriver Ola Ringström, vd på SAS Institute Sverige, i en debattartikel på Dagens PS.

Den pågående klimatförändringen är kanske den viktigaste samhällsutmaningen just nu.

För att klara av att hantera konsekvenserna av den måste banker och försäkringsbolag bli bättre på dataanalys. Att formulera nya datakategorier och analysmodeller är viktiga moment i det arbetet.

Hotar bankers lönsamhet

På centralbanksnivå har frågan om de risker som klimatförändringens medför redan uppmärksammats. NGFS – The Network for Greening the Financial System – bestående av 60 centralbanker och myndigheter, har tagit fram rekommendationer för att skapa ett mer hållbart banksystem.

I dessa finns ingredienser som att ta hänsyn till klimatrisker i bevakningen av finansiella risker, att få myndigheter att dela med sig av klimatdata, samt att öka medvetenheten om klimatriskernas finansiella betydelse.

Klimatförändringen är kostsam för branschen sedan länge.

Torka och bränder påverkar till exempel lant- och skogsbruk, och vattenbristen ger negativa effekter för olika tillverkningsindustrier.

Nya analysmodeller krävs för att bedöma riskerna

En ny europeisk studie utförd av konsultföretaget Sweco visar att endast något fler än var femte kommun har en handlingsplan för klimatanpassning.

Inte en enda har en heltäckande plan.

Banker riskerar att låna ut pengar till företag som påverkas mer än vad deras ursprungliga analyser visade. I värsta fall går företag de lånat ut pengar till omkull.

Försäkringsbolag som inte tar hänsyn till klimatrisker riskerar att förlora pengar på grund av generösa försäkringsvillkor.

Övergången till ett utsläppssnålt samhälle påverkar också ekonomin som helhet och därmed värdet på finansiella tillgångar.

Nya och ofta snåriga regelverk kopplade till klimatmålen ger företagen högre kostnader och de riskerar dessutom böter när de inte klarar av att leva upp till reglerna.

Bank- och försäkringsbolag måste i högre grad bedöma de risker som kommer med klimatförändringen, både i sina system och i sina processer för riskhantering (Enterprise Risk Management).

Det ställer krav på att använda helt nya datakategorier än tidigare. I dag finns inte data om klimatförändring med i indata från finansiella instrument.

Man måste också använda analysmodeller som fungerar på helt andra sätt än de som används idag.

Kulturförändringen behöver börja i toppen

Det här nya arbetet kräver en kulturförändring, eftersom folk i bank- och försäkringsbranschen inte är vana vid att betrakta klimatförändringarna som en avgörande faktor i sin verksamhet.

Mitt råd till den bank eller det försäkringsbolag som vill anpassa sig till en klimatosäker värld är att starta högst upp i ledningen med att bygga förståelse och insikt för klimatriskernas finansiella betydelse.

Först därefter är det fruktbart att bygga de testmiljöer som krävs för att förändra riskhanteringen.

Det handlar också om att ta fram scenarier i vilka klimatförändringar finns med. Klimatfrågorna måste få ett tydligt språkligt utrymme i företagens risksystem, portföljhantering och kommunikation med marknaden.

Det här är en utveckling som alla i samhället behöver anpassa sig till. För bank- och finanssektorn är det extra viktigt, eftersom den bidrar med en betydande del av de ekonomiska resurser som krävs för att bygga ett konkurrenskraftigt och innovativt samhälle på lång sikt.

Utan säkerställd och långsiktig finansiering blir det svårt att lyckas med det.

Ola Ringström, vd på SAS Institute Sverige.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Läs mer: Fintech-vd: Diversifiering avgörande för storbankerna