Få familjer har betytt så mycket för Sveriges utveckling som industrination som entreprenörsfamiljen de Geer.
Louis De Geer – den svenska industrins fader
Anders Værnéus
Uppdaterad: 11 okt. 2024Publicerad: 12 okt. 2024
ANNONS
Detta är del 1 av en serie artiklar om familjen de Geer.
Han satt självsäkert i stolen som en av de fem Drakarna i SVT:s tittarsuccé Draknästet. Hans namn var Jacob de Geer och hans egna företagshistoria är i sig nog för en bättre bok.
Men att bära efternamnet de Geer förpliktigar på många sätt. Kanske inte samma direkta axelbörda som finns hos familjen Wallenberg. Men till skillnad från Wallenbergarna, har de Geer-familjen påverkat Sverige under århundraden.
Med blicken i backspegeln, finns det nog ingen familj som över tid har påverkat Sverige som nation på samma sätt som familjen de Geer.
Att skriva om mannen som kallats “den svenska industrins fader”, är att försöka äta en elefant i ett stycke. Att ta sig an denne invandrare från Nederländerna och presentera honom i en text som denna, är minst att ta sig vatten över huvudet.
Men ingen minns en fegis!
Hur det skulle gått för Sveriges industri om inte den svenske adelsmannen Axel Oxenstierna hade mött den vallonske affärsmannen Louis De Geer någongång i början av 1610-talet, det kan vi idag bara spekulera om.
Men vänskapen med Oxenstierna mynnade bland annat ut i att Louis De Geer förstod att Sverige var ett land med enorma naturtillgångar.
ANNONS
Men Sverige var också ett land med behov av ekonomiska medel. Och kombinationen av problem och möjligheter passade Louis De Geer alldeles utmärkt.
Redan hans förfäder hade skapat en förmögenhet och ställning i Nederländernas affärsvärld. Den unge Louis hade alltså redan från början ryggsäcken packad med det som behövdes för att kunna dra nytta av den situation som han nu förstod att Sverige som nation befann sig i.
Möjligheterna i Finspång
Genom sina affärer tillsammans med bröderna De Besche, och deras investeringar i Sverige, fick De Geer kontakt med Finspång och såg här möjligheter att skapa ett industricentrum för de möjligheter han direkt såg.
1627 anlände han för första gången till Sverige och blev den 27 april svensk medborgare.
Genom goda kontakter fick han snart arrende på Nyköpingsverken, Gimo, Lövsta och Österby Bruk i Uppland, Skeppsta och Åkers Bruk i Sörmland samt Finspångs och Godegårds Bruk i Östergötland.
Framför allt satsade han på att utveckla Finspång till en modern industristad samlad kring framför allt de möjligheter som de svenska fyndigheterna av järn gav.
Stångjärnshammare, masugnar och manufakturer byggdes upp och snart växte Finspång som samhälle fort. Än i dag är Finspång ett industrisamhälle där bland annat bolag som Siemens, Gränges (börskurs Gränges) och SSAB (börskurs SSAB) har verksamhet.
ANNONS
Utskeppningen av allt som producerades i staden, skedde via hamnen i närbelägna Norrköping där också andra verksamheter knutna till den i Finspång, anlades.
ANNONS
Senaste nytt
Kungens gunstling
Kung Gustaf II Adolf hade också fått upp ögonen för den unge, duglige, ivrige och ekonomiskt välbeställde De Geer.
Genom att kungen bland annat gav De Geers företag stora militära beställningar och snart även överlåta kronans alla gevärsfaktorier på honom, fick De Geer på en mycket kort tid, en unik maktposition.
Vi plockar ett exempel från 1630. Gustaf II Adolf skulle skeppa en stor flotta och krigshär ned till krigets Tyskland.
Vid en närmare anblick upptäcktes att i stort sett hela den svenska hären var beväpnad och rustad med vapen och ammunition från De Geers bruk och verkstäder. Alltså stod mycket av hela Sveriges krigslycka i händerna på en enda man – Louis De Geer.
Fortsatt tillväxt
Hans industrier fortsatte växa. Finspång, Dannemoraverken och ett stort antal bruk i bland annat Uppland, Södermanland, Närke och Värmland stod snart under hans beskydd.
ANNONS
Men i takt med att De Geers imperium växte, växte också Sveriges intressen i att knyta honom nära Sverige som nation.
Som ett led i detta lät Sveriges regering adla honom 1641 och lät honom också köpa loss några av de bruk som han hittills bara hade arrenderat. Och med friköpandet av dessa naturtillgångar och fasta verksamheter, blev Louis De Geer nu äntligen “svensk” på riktigt.
Brist på arbetskraft
Det fanns ett ständigt behov av kunniga bergsmän till de verksamheter som De Geer nu drev i Sverige. Därför öppnade han upp för arbetskraftsinvandring av främst yrkesskickliga valloner, som nu flyttade upp till det snabbt växande industrilandet Sverige.
Verksamheterna i De Geers bruk gick nu på högvarv. Framför allt i hans två bruk Lövsta och Österby drevs tempot så högt att bruken under två decennier var Sveriges mest produktiva.
Nya marknader
Men som den affärsman han var och med de internationella kontakter han skaffat sig, lockade också helt andra marknader.
ANNONS
Som den sjöfararnation Sverige var, engagerade sig nu De Geer med att utvidga landets handelsförbindelser och kolonialväsen – framför allt med sikte på Afrika.
Syftet var inte bara traditionella affärer. Afrikanska Kompaniet, som grundades 1649 på Louis De Geers initiativ, hade som syfte att vara aktivt i den så kallade triangelhandeln.
Med utgångspunkt i Göteborg seglade fartygen lastade med textilier, hushållsartiklar och smycken till Afrikanska guldkusten. Där byttes de mot elfenben, socker, guld och slavar.
Lönande slavhandel
Slavarna såldes sedan på vägen – antingen till andra Europeiska kolonier i Afrika eller så fördes de över till Amerika och såldes där till de krävande bomullsplantagerna.
Kompaniet ägdes till största delen av De Geer själv men stora delar av den vinst som främst gjordes på guldet, hamnade hos hans affärsbekanta i Hamburg och Amsterdam.
Förutom slavhandeln, som redan på den tiden tonades ned, verkar De Geer ha varit “en gudfruktig och rättskaffens, ädelsinnad och välgörande man”
Och om vi till detta lägger epitetet “den svenska industrins fader”, så blir det snart tydligt att Louis De Geer är en av de som verkligen satte avtryck på Sveriges historia på många sätt.
ANNONS
Läs även: Gruvboom väntar? Sveriges mest historiska gruvor kan återuppstå (Dagens PS)
Läs även: Branschspecial: Metall och gruvdrift – här är bolagen (Dagens PS)
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
Vi hjälper nordiska företag att växa
Någon gång under ditt företags livscykel kommer du sannolikt att behöva resa kapital, finansiera ett förvärv eller refinansiera befintliga lån. Vinga hjälper nordiska tillväxtföretag att effektivt finansiera sin verksamhet.
Läs mer här
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
