Efter de kraftigaste ekonomiska stimulanserna i modern tid börjar centralbankscheferna signalera att pengaregnet snart tar slut. I stället väntar en period då centralbankernas balansräkningar ska minskas. Det vankas med andra ord ekonomisk åtstramning.
Börsen klarar centralbankernas åtstramning
Mest läst i kategorin
Aktiemarknadens aktörer är med all rätt oroliga. Stimulanserna har varit börsens viktigaste ammunition det senaste året. Börsindex har varit klistrat till utvecklingen av centralbankernas stimulanser.
Ny analys visar obefogad oro
Analysfirman TS Lombard anser att oron är obefogad. TS Lombard har analyserat börsens utveckling under de tio senaste perioderna då centralbankerna (företrädesvis den amerikanska) har stramat åt.
Åren 2015–2018 hände det senast, även om den åtstramningen måste betraktas som mild.
40 procents kursuppgång
Det finns åtstramningar som lett till negativt utfall på börsen, men snittet är ändå positivt. Åtstramningarna har varat i genomsnitt drygt två år och under den perioden har börsen stigit med i snitt 25 procent.
Drar man ut mätperioden till fyra år efter första åtstramningen landar börsen på hela 40 procents uppgång.
Större åtstramningar
Att döma av historien finns alltså ingen anledning att oroa sig. Frågetecknet är dock hur vägledande historien är för den kommande åtstramningen.
Om centralbankernas balansräkningar ska ned på samma nivåer som innan pandemin krävs betydligt större åtstramning än vad som varit fallet för de tio tidigare åtstramningarna.
Centralbankerna stramar sällan åt
Samtidigt har centralbankerna, och den amerikanska i synnerhet, aktat sig för att sätta finansmarknaden i gungning.
Efter finanskrisen skulle centralbankerna strama åt. Det skedde inte, förutom den blygsamma perioden 2015–2018.
Så kan det mycket väl bli igen.
Läs mer:
Aktier utklassar allt utom kryptovalutor. Dagens PS
Slingrig börsmånad brukar sluta ganska bra. Dagens PS
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.