När butiksdöden breder ut sig och hela handeln brottas med tunn lönsamhet finns det fortfarande ett segment som växer – lågpris. Antalet lågprisbutiker har ökat med 9 procent mellan 2017 till 2023 visar exempelvis en färsk rapport från Handelsbanken.
Börs-vd:n som rider på lågpris-trenden: "Nu ringer alla"


Mest läst i kategorin
Mitt i den trenden står fastighetsbolaget Prisma Properties, Nordens största utvecklare av lågprisbutiker, som kom till Stockholmsbörsen i juni fjol.
“I länder som Danmark, Tyskland eller Norge så vill du handla lågpris oavsett om du har en tjock eller smal plånbok. Vi är på väg mot den utvecklingen här i Sverige också”, säger vd Fredrik Mässing till Dagens PS.
Han berättar om vad som driver utvecklingen, vilka segment som växer mest och varför bolaget blir en vinnare oavsett konjunkturen framåt.
Veckans börsprofil är en artikelserie som publiceras varje fredag där Dagens PS ställer fem frågor till en intressant person inom börs och finans.
Namn: Fredrik Mässing
Titel: Vd för fastighetsbolaget Prisma Properties.
Bakgrund: Vd för Prisma Properties sedan juni 2022. Dessförinnan nära 20 års erfarenheter från olika roller inom fastighetssektorn.
Aktuell: Är i en sektor med stark medvind och firar snart ett år på börsen.
1. Ni är ett fastighetsbolag särskilt inriktade på lågprisbutiker, berätta om ert bestånd, vilka kunder har ni och hur jobbar ni?
Vi är Nordens ledande utvecklare av lågprishandel där vi fokuserar på tre kategorier; generell lågprishandel, dagligvaruhandel och snabbmat som brukar gå under benämningen “quick-service restaurants”, QSR.
Det handlar dels om sedvanliga fastfood-kedjor som McDonald’s, Chop-Chop och KFC men också vägrestauranger som Dinners och Rasta.
Vi har lite över 7 miljarder kronor i fastighetsbestånd i dag i totalt 130 fastigheter från Kiruna i norr ner till dansk-tyska gränsen i söder.
Affärsmodellen är att växa tillsammans med våra hyresgäster där de visar vägen framåt kring vilka orter och marknader de vill satsa på. Parallellt jobbar vi givetvis också med att försöka identifiera egna nya projekt.
Vi har lite över 7 miljarder kronor i fastighetsbestånd i dag i totalt 130 fastigheter från Kiruna i norr ner till dansk-tyska gränsen i söder. 70 procent är egna fastigheter vi själva utvecklat, vi bygger för långsiktigt ägande.
Största kategorin för oss är lågprisbutiker med kunder som Rusta, DollarStore och Jysk som står för lite drygt 40 procent. Dagligvaruhandeln och QSR står för 23 procent var, i QSR ingår även snabbladdningsstationer för elbilar. Därutöver har vi en liten “övrigt”-del på runt 10 procent.
Senaste nytt
2. Lågprissegmentet har gått mot de flesta andra butikstrender och växt starkt senare år, vad ligger bakom uppsvinget?
Konjunkturen hjälper så klart till när det är högre räntor och inflation. Det gör att alla kunder blir mer prismedvetna.
Men en viktig del handlar om att det ska vara lättillgängligt, det ska vara gratisparkering och det ska vara enkelt att ta sig till våra handelsplatser och butiker.

Mitt i krisen: Lågprisbutiker frodas – aktierna som kan gynnas
Butiksdöden breder ut sig i Sverige men antalet lågprisbutiker fortsätter trots, eller kanske tack vare, det att växa. Och trenden spås hålla i sig enligt en ny rapport från Handelsbanken.
Lågpriskedjorna har också moderniserats enormt senaste åren. Går du in i en Rusta (börskurs Rusta) eller Dollarstore i dag ser det ut på ett helt annat sätt än det gjorde för ett par decennier sedan.
Samtidigt ser vi när vi åker runt i olika länder att Sverige ligger lite efter i köpbeteende. Det har varit lite fult att handla lågpris. Men i exempelvis Danmark, Tyskland eller Norge så vill du handla lågpris oavsett om du har en tjock eller smal plånbok.
Vi är på väg mot den utvecklingen här i Sverige också.
3. Kan man även se trender inom segmentet, några särskilda delbranscher som går särskilt starkt?
Flera lågprisaktörer har börjat titta på mindre och medelstora städer. Vi har exempelvis utvecklat Rusta i Vänersborg och Ljusdal, och med Willys kliver vi in i Lycksele.
Människor ute i landet är ofta benägna att köra länge sträckor vilket gör att upptagningsområdet blir större. Många nya satsningar de senaste åren har gått starkt.
På sikt bedömer vi att intäkter från dagligvaruhandel kommer stå för 30 till 40 procent av vår affär. Historiskt har vi främst haft Willys och Lidl som kunder men nu får vi samtal från alla aktörer och jobbar även med ICA och Coop.
Vi går mot totalt 500 snabbladdare längs Europavägarna i Sverige och Danmark, så man skulle faktiskt kunna säga att vi bygger framtidens bensinstationer.
Men vi tror också det kan komma nya lågprisaktörer till Norden. En kedja som exempelvis växer kraftigt i Europa är Action. Bara i år planerar de att öppna upp 365 butiker, alltså en butik om dagen.
Ett extra intressant fenomen just nu inom QSR är att vi också äger marken för hundratal snabbladdare.
Vi har närmare 150 snabbladdare installerade men över 200 därtill som är kontrakterade att starta igång. Vi går mot totalt 500 snabbladdare längs Europavägarna i Sverige och Danmark, så man skulle faktiskt kunna säga att vi bygger framtidens bensinstationer.
4. Det råder stor osäkerhet nu kring det ekonomiska läget framåt, kan ni till och med gynnas av en eventuell recession?
Lågprishandeln är kontracyklisk. Den går bra i högkonjunktur men de senaste åren har också bekräftat att den går starkt i lågkonjunktur.
Alla våra lågpriskedjor har ju fått ett helt nytt kundsegment som klivit in i butikerna då fler har blivit mer prismedvetna, vilket framförallt är drivet av de senaste årens höga inflation och stigande räntor.
Och när man väl hittar till en lågprisaktör så blir man också kvar, vilket även bekräftas av data från HUI.
Det kanske inte blir så att man går helt och hållet till en kedja utan man alternerar. Personligen köper jag gärna all frukt och grönt på Lidl och sen kanske jag handlar andra varor hos Willys eller ICA.
Synen att det är okej att handla lågpris har också förändrats när man väl har kommit in i en butik och sett hur fräscht det är och hur prisvärda produkter som finns.
5. Ni har snart varit ett år på börsen, vilka har varit dina största lärdomar och reflektioner av det?
Börsnoteringen har gjort att vi fått tillgång till kapitalmarknaden på ett helt annat sätt jämfört med när vi var onoterade. Vi är ju ett bolag som vill, och behöver, växa och vi tittar både på förvärv och möjliga strukturaffärer. Så ur det perspektivet är tillgången till kapital den största fördelen med att vara på börsen.
Sen skulle jag säga att det blir en kvalitetsstämpel på bolaget. Det ställer ju helt andra krav på exempelvis arbetssätt, rutiner och transparens. Organisationen har vuxit och det är fantastiskt roligt att få in så många nya aktieägare också.
Vår organisation som jobbar med affärsutveckling och förvärv jobbar precis på samma sätt som förut men för mig och mina närmsta kollegor blir det ett helt annat sätt att arbeta.
Vi har också blivit mycket synligare tack vare börsen men debatten om lågpris har också bidragit till att uppmärksamma vår affärsmodell och inriktning på lågprishandel.
Läs mer:
Veckans börsprofil: Kyckling-vd:n om starka trenden som lyft Qviberg-aktien – Dagens PS
Veckans börsprofil: Bråse i stor intervju: “Trodde aldrig jag skulle köpa den aktien” – Dagens PS

Bevakar börs, finans och sparande på Dagens PS. Skriver om både svenska och utländska aktier och marknadsplatser. Bevakar såväl små som stora företag med särskilt fokus på investeringstrender som påverkar breda grupper av sparare. Håller ett särskilt öga på snacket på finanstwitter.

Bevakar börs, finans och sparande på Dagens PS. Skriver om både svenska och utländska aktier och marknadsplatser. Bevakar såväl små som stora företag med särskilt fokus på investeringstrender som påverkar breda grupper av sparare. Håller ett särskilt öga på snacket på finanstwitter.