Hade Jonas Wenström varit målfokuserad, hade hans uppfinnargärning slagit Thomas Alva Edison på fingrarna. Nu blev det Asea istället.
Det okända geniet bakom ABB
Mest läst i kategorin
Den svenska industrin har sina hjältar. Namn som vi alla har lärt oss att säga och uttala sedan småskolan. Namn som stått längst fram och skapat stora företag som de resten av sina liv, förknippats med.
Men den svenska industrin har också hjältar som du aldrig hört talas om. Personer som jobbat i det tysta, skapat uppfinningar och tekniska framsteg, nog så stora som hjältarna i gruppen ovanför kreerade under sina gärningar.
Jonas Wenström är en ur den sista gruppen. En person som du aldrig hört talas om, men som om vindarna hade blåst lite annorlunda, hade varit ett världsnamn.
Hans far, ingenjören Wilhelm Wenström från Hällefors, fick den unge Jonas att fatta intresse för naturvetenskapen. Trots rejält märkt och invalidiserad av Engelska sjukan, studerade Jonas i bland annat Oslo och tog där filosofisk examen i naturvetenskapliga ämnen.
Efter omfattande studieresor i både Europa och USA fattade han tycke för lantbruket och såg där stora möjligheter till förändring och utveckling.
Hans första uppfinningar blev därför mjölkseparatorer och tröskverk. Men han hade också fått upp ögonen för ett annat område inom tekniken, som fångade hans intresse; elektrotekniken.
Efter att ha arbetat 1877-78 tillsammans med sin far kring en ny dynamo, vändes istället Jonas Wenbergs intresse mot den elektriska belysningen.
Uppfann glödlampan
I januari 1879 gjorde han sina första pratiska experiment med en elektrisk lampa där strömmen skulle få tunna kolband att glöda. Han lyckades få tekniken att fungera, men blev sedan distraherad av andra idéer och lampan lades undan tillsvidare.
Att detta var ett misstag, blev han snart varse då amerikanen Thomas Alva Edison året efter blev världsberömd uppfinnare med sin fantastiska glödlampa.
Jonas Wenberg jobbade dock vidare med allt hans huvud var fullt av. Uppfinningar till jordbruket fortsatte komma, liksom en ny megafon, en gyrokompass, utvecklingar av telegrafin och telefonin och hur värmestrålning skulle kunna användas.
Senaste nytt
Åter till dynamon
Han tog också upp sina tankar kring dynamo-maskinen och i februari 1882 fick han den att fungera i sin experimentlokal i Örebro där nu lamporna i taket försågs med ström från Wenströms nya dynamo.
Patent togs på nyheten i november 1882 och i samma veva fick Jonas Wenström kontakt med entreprenören och grosshandlaren Ludvig Fredholm.
Lyckad kombination
De båda fann varandra. Fredholm kunde tillsätta det kapital som Wenström behövde för att fortsätta utveckla sin dynamo mot att Fredholm fick exploateringsrätten till Wenströms uppfinningar.
Detta samarbete landade 1883 i grundandet av Elektriska AB, Sveriges första bolag inom den elektriska sfären, med tillverkning i Arboga och säte i Stockholm.
Dynamon som bas
Med Wenströms dynamo som främsta produkt utvecklades bolaget snabbt och bytte 1890 namn till det som vi idag känner till som Asea (Börskurs: ABB).
Jonas Wenström blev chefsingenjör på Asea och drev ihärdigt på den tekniska utvecklingen med ständigt nya uppfinningar.
Den elektriska malmskiljaren, ljusbågsugnen för smältning av metaller, elektriska lokomotiv, elektrisk kraftöverföring och mycket, mycket annat uppfanns och skapades av Jonas Wenström, vars gärning kom att lägga grunden till Aseas utveckling till ett världsföretag.
Efter en makalös ingenjörsgärning avlider Jonas Wenström 1893, endast 38 år gammal. En man som påverkat Sveriges utveckling under den industriella revolutionen, men som ingen i dag känner till.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra courtage.