Dagens PS

Analys: Fed uppmuntrar banker till hänsynslöshet

Fed
Fed-chefen Jerome Powell har siktet inställt på fler höjningar, frågan är bara hur många det blir i slutändan. (Foto: TT)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 17 mars 2023Publicerad: 17 mars 2023

Den brittiska affärstidskriften The Economist skriver på ledarplats att USA:s centralbank Federal Reserve, Fed, till stor del bär skulden för att banker dukar under.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Konkurrensen om kundernas pengar får banker att handla vårdslöst.

Med vetskapen om att Federal Reserve, Fed, kliver in när nöden är som störst uppmuntras bankerna att “bete sig hänsynslöst”, skriver The Economist i en ledare under rubriken: “Vad är det för fel på bankerna?”.

“Vissa insättare, som vet att Fed har gått in en gång, kommer inte att ha mycket anledning att skilja mellan bra risker och dåliga.”

I sak gör Fed rätt som lånar ut mot bra säkerheter, men de enkla villkoren som agerandet bygger på medför kostnader och högre ränterisker.

Det är roten till det onda, menar The Economists ledarskribent.

MISSA INTE: Larmet: IMF varnar för Sverige – bolån är boven

42 miljarder dollar upp i rök på en dag

När panik bröt ut i Silicon Valley Bank förra veckan och kunderna tömde sina insättningskonton försvann hisnande 42 miljarder dollar – på bara en dag, konstaterar den brittiska affärstidskriften.

Som en dominoeffekt föll sedan Signature Bank strax efteråt och First Republic Bank var snubblande nära att följa de redan kollapsade bankerna ner i avgrunden.

ANNONS

Nu har det sistnämnde förhindrats, åtminstone temporärt, genom att en rad banker och finansinstitutet går in och gör en räddningsaktion i First Republic Bank på 30 miljarder dollar.

Läs mer om det: Glädjeskutt på Wall Street – First Republic får räddningspaket

The Economist uppger att enorma 229 miljarder dollar raderats av de amerikanska bankernas marknadsvärde hittills under mars i spåren av sektorns kris och krascher.

ANNONS

Senaste nytt

I Europa svajar bjässen Credit Suisse

Som bekant skakar även den schweiziska bankjätten Credit Suisse i sina grundvalar och har rasat till nya, rekordlåga nivåer på börsen.

Där har Schweiz centralbank, som Dagens PS också berättat, tvingats gå in med en nödlån.

Läs om det: Schweiz räddar Credit Suisse – lånar ut 560 miljarder

Men det faktum att stora bankkomplex gungar och går omkull får obestridligt spridningseffekter med fallande aktiekurser i sektorn även i Europa och Japan.

“Fjorton år efter finanskrisen virvlar återigen frågor om hur bräckliga bankerna är och om tillsynsmyndigheterna har hamnat i kläm”, skriver The Economist.

ANNONS

Banksystemet i USA bräckligt

Särskilt i USA vacklar banksystemet, enligt tidskriften som uppger att de oredovisade förlusterna i amerikanska banker i slutet av 2022 uppgick till ofattbara 620 miljarder dollar.

Det är “stigande räntor som har gjort systemet sårbart”, heter det.

Under den amerikanska finanskrisen 2007-2009, som då utlöste chockvågor i hela den globala finanssektorn, var det ansvarslös långivning på bostadsmarknaden som var den utlösande faktorn.

Banker uppmuntrades av Fed att köpa statsobligationer.

Under åratal av låg inflation och extremt låga räntor fanns ingen tanke, skriver The Economist i ledaren, på att världen kunde förändras.

Plötsligt hann verkligheten i kapp bankerna

Men läget förvärrades – först under pandemin där systemet dopades med centralbanksstimulanser.

Då köpte många banker, framgår det, långfristiga obligationer och statsgaranterade värdepapper med hypotekslån.

ANNONS

Banker köper obligationer med någon annans pengar och den nya situationen med hög inflation och höga räntor har resulterat i den bankkris som vi nu ser, slår The Economist fast.

När kunderna sedan räddar hem sina pengar tvingas bankerna panikartat täcka upp sina insättningsförluster.

Det blir, enkelt uttryckt, ett moment 22 där oredovisade förluster kan tyckas inte vara så farligt men i själva verket är en bomb.

Ökade bankkrav från Fed välkomnas – utom av banktoppar

Banker men även staten, ytterst skattebetalarna, får ta smällen på grund av ett skevt finansiellt system.

Från Fed är planen nu att öka kapital- och likviditetskraven vid sidan av stresstester.

Läs mer om det: Fed planerar hårdare krav på banker igen

“Bankirer kommer att hata tanken på ännu fler kapitalbuffertar och regleringar. Men vinsterna med säkerheten är stora. Insättare och skattebetalare från Silicon Valley till Schweiz……ska inte behöva leva med den rädsla och skörhet som de trodde hade förpassats till historien för flera år sedan”, anser The Economist på sin opinionssida.

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.

ANNONS
Dagens PS - en del av newstechbolaget RLVNC

Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB)
– Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.

Läs mer här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]