En uppmärksammad intervju i brittiska medier sprider nytt ljus på Telia-affären. Där en högprofilerad före detta M&A-expert och numera välkänd filantrop i Storbritannien anklagas för oetiskt agerande av Telias tidigare compliance-chef Michaela Ahlberg. Anklagelser som riskerar att utmynna i en förtalsrättegång. I Dagens PS ger Telias tidigare dealmaker Mohamed Amersi sin syn på anklagelserna som han avvisar som rent förtal.
Telia-affären har vaknat till liv i brittisk press
Mest läst i kategorin
Den här gången är dock intresset annorlunda från den tidigare rättsprocessen och mediabevakningen i Sverige. I reportage om politiska donatorer i Storbritannien har brittisk media publicerat uttalanden från Telias före detta chef för etik och regelefterlevnad, compliance-chefen – Michaela Ahlberg.
Uttalanden i brittisk press
Där hon gjort i media – BBC och the Guardian – gjort uttalanden om den dåvarande corporate finance-experten Mohamed Amersi, som under flera år var rådgivare åt Telias högsta ledning. Anklagelserna handlar om etiken i samband med bolagets investeringar i Eurasien.
I dag är Mohamed Amersi en känd person i brittiskt samhällsliv då han ägnar sig åt filantropi och engagerar sig i politiska frågor.
Därmed har intresset för ”Telias Uzbekistan-affär” har återuppväckts. Vid sidan av intresset för själva agerandet för att få dessa affärer till stånd så riskerar publiceringarna i media att leda till en juridisk process om förtal.
Då den före detta advokaten Mohamed Amersi väljer att driva frågan juridiskt. Den anglo-saxiska rättstradition innebär att det kan bli fråga om förhållandevis stora ersättningar om någon fälls för förtal.
För den breda allmänheten i Sverige är Mohamed Amersi en okänd person. Men under 2010-talet var han en legendarisk dealmaker på tillväxtmarknaderna i Eurasien och en person vars bolag under några år anlitades av Telia för att hjälpa till med bolagets investeringar i Turkiet, Kazakstan, Nepal och Ryssland, samt även till en mindre del i Uzbekistan.
Ger Dagens PS sin bild av Telia-affären
Dagens PS har träffat Mohamed Amersi i en öppen och engagerade intervju där han ger sin bild av Telia-affären och på de uppmärksammade uttalanden som gjorts av Telias tidigare compliance-chef i brittisk media.
Mohamed Amersi, i brittisk media har ditt engagemang i de kritiserade Telia M&A-affärerna i Eurasien – som slutade med att Telia fick böter på nästan 1 miljard dollar för mutor, fått stor uppmärksamhet i Storbritannien, eftersom du nu gör en karriär som donator med politiska inslag.
Men låt oss börja med: Vad handlar det om?
“Ursprungligen var uppmärksamheten inte uteslutande riktad mot mig, utan fokus var till stora delar om hur donatorer med politisk inriktning tjänat sina pengar. Och vad det kan få för konsekvenser, något som inte minst får ökad aktualitet i och med konflikten mellan och Ryssland och Ukraina, och det tilltagande hotet från Ryssland.”
“Vid tiden för Telias affärer i Eurasien hade bolaget ambitioner att bli en global spelare inom telekom, framför allt genom förvärv på tillväxtmarknader. För att lyckas med det krävdes en framgångsrik förvärvsstrategi. Vid den tiden hade de båda bolagen som fusionerades – svenska Telia och finländska Sonera – redan en närvaro i Eurasien genom operatörerna Megafon, Turkcell och Fintur.”
“Men kompetensen det fusionerade bolaget behövde stärkas för att klara av att fortsätta förvärva och driva operatörer i Eurasien. Man behövde inte bara någon som klarade av själva M&A-hantverket, utan framför allt hade insikt i den lokala kulturen och kunde arbeta både hållbart och lönsamt.”
“Telia Sonera var också intresserad att hitta och förvärva operatörer i andra tillväxtländer. Därför anlitades mitt bolag som rådgivare med ett löpande uppdrag att hjälpa det fusionerade svensk-finländska bolaget.” förklarar Mohamed Amersi.
Vad var din roll i dessa M&A-affärer? Och vilket mandat hade du?”
Uppdraget var att hitta nya operatörer, att förvärva – inte bara i Eurasien – utan även i tillväxtländer som Nepal, Kambodja, Laos, Vietnam, Myanmar, Iran och Etiopien för att nämna några”
“Även det marknader där nybildade Telia Sonera saknade erfarenhet av att göra affärer i. För kulturen i dessa länder skiljer sig åt från vad vi är vana vid i väst. Där kunde jag med min bakgrund ge ett värdefullt bidrag.”
“Det handlade om allmän rådgivning, lösa upp ägartvister, förstå sig på lokala regleringsförhållanden och inte minst utvärdera och ingå avtal med lokala partners. Lokala partners är ofta mycket mäktiga och förmögna och det är nödvändigt att få deras stöd om man ska lyckas göra en affär.”
“Men till skillnad mot vad som skildrats i pressen handlar det inte alls om mutor. Då huvudpersoner hos dessa partners redan är mycket förmögna. De är mer intresserade av om hur man bidrar med saker som man inte kan ordna själv.”
“Det kan vara både stort och smått, som att bidra med kontakter för att skapa värde för samhället de verkar igenom att skapa arbetstillfällen och ge tillbaka delar av de mycket höga verksamhetsmarginaler som fanns att tjäna där. För en lokal partner är ett samarbete med ett internationellt bolag bra för dess renommé.” beskriver Amersi när han förklarar sitt uppdrag.
Hur kom det sig att du började jobba för Telia?
“Jag var vid tiden oberoende styrelseledamot för operatören Megafon, som Telia Sonera var aktieägare i. På så sätt kom ledningen i det nybildade Telia Sonera, att uttrycka ett intresse för min kompetens, min erfarenhet och mitt nätverk och önskade därför anlita mig och mitt bolag. Detta var i kring årsskiftet 2007/2008.”
Vad i din bakgrund gjorde dig lämplig att hjälpa Telia?
“Jag har en lång erfarenhet av att göra M&A-affärer i tillväxtmarknader. I Latinamerika för Telefonica, i Mellanöstern för Etisalat, Oredoo och Zain, i Afrika för Etisalat, MTN och Zain, i Ryssland för Veon för att nämna några uppdragsgivare. Sammantaget har jag deltagit i affärer motsvarande cirka 1 000 miljarder kronor.”
“Det har skett i form av både juridisk kompetens då jag har en bakgrund som advokat, och erfarenhet från att ha arbetat med både corporate finance, M&A, private equity och venture capital.”
Telias tidigare chef för regelefterlevnad Michaela Ahlberg har i brittisk media anklagat dig för oetiskt beteende och att vara aktiv i korruption för att säkerställa att Telia kunde få tag på teleföretag i Uzbekistan?
“Ska det vara helt korrekt, så påstod inte Ahlberg att jag varit aktiv i korruption, utan att jag skulle varit delaktig i en transaktion i Uzbekistan som slutligen amerikanska justitiedepartementet ansåg var korrupt.”
“Alldeles oavsett är detta påstående fel. Min så kallade delaktighet avsåg totalt fyra veckors arbete under 2010 och var begränsat till arbete avseende tekniska frågor gällande återköp av aktier.”
“Som jämförelse kan man säga att Ahlberg var ”delaktig” i Uzbekistan under en mycket längre tid än jag, från 2013 till 2017 när hon arbetade med att försöka reda ut Telias verksamhet där och uppgörelsen avseende böter som amerikanska myndigheter begärde från bolaget. Men där misslyckades hon eftersom Telia fick betala rejäla böter och fick sälja sin investering i Uzbekistan.” säger Mohamed Amersi och beskriver nedan bakgrunden till den så kallade Telia-affären:
“Gulnara Karimova – dotter till Uzbekistans president – befanns vara ägare av Takilant först flera år efter min begränsade delaktighet. Vid tidpunkten för affären 2010 var det dock inte känt av någon av de externa bedömarna, som advokater, övriga rådgivare och analytiker som hade utfört granskningen av Takilant.”
“Och ingen nämnde vid den tiden något om att hon skulle haft någon inblandning i affären, och att det därför skulle vara fråga om korruption. Dessutom så sent som i oktober 2015 gick Telia ut med en pressrelease som angav att till och med vid den tidpunkten hade man inte kunnat bekräfta att Karimova var ägare av Takilant.”
“Bakgrunden till betalningen om 220 miljoner dollar från Telia till Takilant som var Telias lokala partner, vara att Takilant sommaren 2007, när Telia köpte Coscom/Ucell, i stället för en kontantbetalning fick en säljoption för sitt innehav om 26 procent av aktierna för de värde som man bidrog med till Ucell, det vill säga Telias uzbekiska dotterbolag. Detta var ett regelbundet sätt att strukturera den här typen av affärer.”
“När en aktör har ett illikvit minoritetsägande behöver man en konstruktion som gör det möjligt att sälja ägandet. För Takilants skedde det med en säljoptionen. Säljoption och dess marknadsvärde redovisades helt transparent av Telia i deras årsredovisningar alltsedan 2007, och togs in som en kostnad i resultaträkningen.”
“När säljoptionen skulle lösas ut ville Telia att Takilant skulle förbli aktieägare eftersom man gjorde bedömningen att bolaget skulle bidra till Ucells tillväxt. Efter förhandlingar med Takilant blev kompromissen att Takilant behöll 6 procent av sina aktier och Telia köpte de resterande 20 procenten för 220 miljoner dollar.“
“Däremot var jag varken inblandad när Telia köpte Coscom/Ucell 2007 eller i förhandlingarna om säljoptionen. Priset bestämdes genom ett antal värderingsmetoder som byggde på marknadsvärdet.”
“Men 2017 hävdade amerikanska justitiedepartementet att alla förvärv av operatörer – tre stycken – i Uzbekistan, det vill säga de som ägdes av Telia, Veon och MTS skett med hjälp av mutor i en förhållandevis ospecificerad anklagelse. Det kan den amerikanska myndigheten göra eftersom i Telias fall hade amerikanska dollar använts i affärerna, och att man använt sig av .com-adresser.”
“Det kan framstå som märkligt, men så fungerar det. I andra fall har dock de bolag som amerikanska myndigheter jagar noterade aktier i USA eller någon annan stark koppling till USA.”
“Anklagelser från amerikanska justitiedepartementet är i praktiken inte något man kan försvara sig emot. För när det amerikanska justitiedepartementet kommer med anklagelser så väljer i stort sett alla göra upp frågan genom en förlikning, även om man anser sig vara oskyldig.”
“Att ta striden mot amerikanska justitiedepartementet tar lång tid, kostar stora summor, stör kärnverksamheten och skrämmer bort investerare, leverantörer och kunder. Dessa förlikningar blir därför ett starkt avskräckningsmedel mot att bolag och deras ledning deltar i något oetiskt eller felaktigt agerande.” förklarar Amersi när han ger sin bild av bakgrunden till Telia-affären.
Hade du någon roll i den påstådda mutan på 220 MUSD?
“Låt oss först fastslå att min roll i den här transaktion var av teknisk karaktär, där jag med min erfarenhet från finans- och bankvärlden blev tillfrågad att som rådgivare göra en kontroll av den värdering som gjorts av Telias finansfunktion och att vara behjälplig i att ta fram en optimal struktur för transaktionen.”
“Vid sidan om mitt uppdrag hade Telia anlitat världsledande advokater som med erkänt god kompetens och erfarenhet av att förhandla och ta fram avtal samt göra granskning och due diligence. Jag deltog alltså inte i själva förhandlingarna eller direkt i genomförandet av affären eller i någon del av granskningen och due diligence.”
“Därmed är det bevisligen fullständigt grundlöst och helt oförsvarligt för Ahlberg att påstå att jag deltagit i någon korrumperande handling. Dessutom spenderade Telia miljoner på att låta advokatbyrån Mannheimer Swartling granska ärendet och som av Mannheimer Swartling presenterades i en rapport.”
“Enligt rapporten var Telia en del av ett gängse affärsförhållande med en etablerad aktör, bestående i Takilant, och inget förändrat ägande var känt vid den tidpunkten. Mannheimer Swartling kunde inte slå fast att Gulnara Karimova stod bakom Takilant. Senare kunde även domstolarna i Sverige konstatera att hon alldeles oavsett inte var en mutbar person.”
“Det är även värt att notera att den som var ansvarig för Telcom i Uzbekistan, Abdulla Aripov, granskades 2017, och då framkom att han inte tagit emot mutor eller utövat något inflytande avseende någon av Telias affärer. Aripov är i dag premiärminister i Uzbekistan.” svarar Amersi
Är det möjligt att göra den här typen av affärer i ett land som Uzbekistan utan att luta sig mot användningen av mutor?
“Det är en missuppfattning att det inte går. Avgörande är att affären inleds på rätt sätt. Man måste klargöra för ansvariga myndigheter, regulatoriska enheter och andra myndigheter och parter att det inte kommer att förekomma mutor.”
“Men ännu viktigare är valet av lokal partner. Här handlar det om tydligt beskrivna roller och ansvar samt att klargöra betalningsströmmar och att vara transparent igenom hela processen. Man bör kräva att den lokala partnern är delägare och tar de finansiella risker som följer med delägandet, och att det är genom värdeskapande i verksamheten som vinster och utdelning kan ske. Inte genom mutor.”
“Därför ska man bara jobba med starka lokala partners. För det är i samarbete med en svag partner som korruption oftast uppstår. Lika viktigt är att man har en kultur som innebär att man ger tillbaka till det lokala samhället. Det handlar om att skapa lokala arbetstillfällen, utbildning och kompetenshöjning lokalt, samt att inte försöka skatteminimera, utan att betala full lokal skatt.”
“Regelefterlevnad, compliance, fokuserar ofta för mycket på affärsupplägget i stället för hur verksamheten faktiskt drivs när man ske bedöma om allt går rätt till.” enligt Amersis uppfattning.
Så du säger att du inte hade någon roll i användningen av mutor eller någon annan typ av s.k. ” facilitation payment” som skulle säkerställa att dessa affärer genomfördes. Varför skulle då Michaela Ahlberg peka ut dig i brittisk media?
“Jag var chockad! Michaela Ahlberg började arbeta hos Telia i september 2013 som ansvarig för regelefterlevnad. En roll som uppenbarligen vidgades till att även innehålla etik och hållbarhet.”
“Vid den tidpunkten hade redan jag lämnat mitt uppdrag för Telia, vilket var naturligt då bolaget fattat det strategiska beslutat att man inte skulle expandera, utan dra sig tillbaka från tillväxtmarknader. Michaela Ahlberg känner inte mig, och vi har heller aldrig träffats, vilket gör det hennes felaktiga påståenden än mer anmärkningsvärda. Våra vägar korsades aldrig under vår respektive tid på Telia.”
“Det är avslöjande att hon inte kollat grundläggande fakta med mig innan sina uttalanden i media. Vidare antar jag hon inte kan ha haft Telias tillstånd att uttala sig om bolagets interna och konfidentiella utredningar.”
“För att tala klartext: Hon hade inget att göra med att mitt uppdrag för Telia avslutades och i det avseendet framstår det som att hon talade osanning i media. Och för att vara extra tydlig: Telia fortsatte att efterfråga min hjälp under 2014 och flera år efter det”. säger Amersi och fortsätter:
“Hon visste även att jag frivilligt samarbetade med myndigheterna i Sverige, USA och Schweiz beträffande granskning av mitt arbete för Telia, inklusive Uzbekistan. I samband med det fick myndigheterna ta del av all min e-post och övrig korrespondens och rådgivning, samtliga kontrakt med Telia, fakturor, redovisning och bankkontoutdrag.”
Då dessa granskades hittades inte ett enda fel, eller gjordes någon som helst anmärkning. Dessutom gick även Telias revisorer igenom relationen mellan våra bolag. Michaela Ahlberg vet eller borde lätt ha kunnat tagit reda på dessa sakförhållanden. Allt detta gör hennes påståenden obegripliga.”
“Hon fick senare, enligt mina vid tiden högt uppsatta källor, lämna Telia, bland annat för hennes hantering av just uppgörelsen med amerikanska justitiedepartementet som innebar att Telia fick betala det då hittills högsta bötesbeloppet och dessutom misslyckades med att säkra att uppgörelsen omfattade ledningen i bolaget, vilket jag förstått att den andra två bolagen som blev bötfällda i Uzbekistan gjorde.” säger Mohamed Amersi när han ger sin sin version av utpekandet i brittisk press.
Dagens PS har även sökt Michaela Ahlberg som har avböjt att kommentera
Du betalades mer än 65 MUSD som rådgivare, men inte som investmentbanker enligt Michaela Ahlberg. Är det rätt?
“Det är stämmer att jag erhöll totalt 65 miljoner dollar under de år som Telia anlitade mitt bolag. Jag hade rollen som både dealmaker och investmentbanker.”
“Det har även betydelse för hur ersättningarna till mitt bolag var konstruerade. Och även för storleken på ersättningarna, som var betydligt lägre än om en traditionell investmentbank varit inblandad. Angående nivån för arvodet, erhöll mitt bolag under en sjuårsperiod 65 miljoner i USD, netto 53 miljoner USD efter avdrag för utbetalningar för inhyrda konsulter.”
“Av detta betalades 36 miljoner USD ut under det sista av de sju åren för att jag varit med att skapa 4 miljarder dollar i värde för Telia. Avseende arvodet för det sista året hade jag varit ytterst delaktig i tre transaktioner som tog nästan fem år att få klara. Dessa affärer omfattande var i storleksordningen på 8 – 10 miljarder dollar.”
“Det samlade arvodet är förvisso stora summor, men då ska man ha i åtanke att det inte krävdes någon extern investmentbank, som normalt arbetar med betydligt högre success fee-avgifter. Därmed kan jag med säkerhet hävda att min ersättning var klart lägre än vad som annars varit fallet. Något som gjorde att Telia i praktiken sparade stora summor.”
“Samtliga kostnader, inklusive omkostnader var godkända av Telias finans- och treasuryfunktion, jämfördes mot marknadspris och var en del av den årliga verksamhetsbudgeten för Telias affärsområde för Eurasien.” förklarar Amersi kring ersättningen till sitt bolag.
I de brittiska intervjuerna togs också upp att du månadsvis fakturerat Telia för kostnader mellan 100 000 och 200 000 USD utan att visa upp kvitton. Stämmer det?
“Det stämmer delvis, då Telia efter att samarbetet pågått i tre år endast ville ha underliggande kvitton vid begäran.Det är ungefär som det fungerar i allmänhet, man fakturerar detaljerade utläggsposter men tillhandahåller endast underliggande kvitton vid begäran.”
“Vad Telia dock alltid efterfrågade var detaljerade sammanställningar av kringkostnader och utgifter i ett kalkylark. Ville Telia se kvitton tillhandahöll vi såklart det. Vi tillhandhöll således alla kvitton till en början och därefter vid begäran.”
“Allt detta var i linje med Telias policy. Så detta är inget annat än ett rent missriktat misstänkliggörande från Michaela Ahlbergs sida. Och, får jag tillägga, merparten av de månatliga utläggen var mindre än 100 000 dollar. Vårt arbete omfattade även ofta betydande omkostnader för mig och mina kollegor, olika former av konsulter och andra underleverantörer och representation. Det handlade ofta om 20 – 25 resdagar per månad, ofta i form av långflygningar.”
Vad användes pengarna till? ”Representation” för rätt personer?
“Vi vann affärer genom att arbeta smart, och utan otillbörliga incitament, och genom att förstå och visa respekt för de vi affärskontakter med. Dessa personer var så rika att incitament genom betalningar var ointressant och förolämpande för dem.”
Michaela Ahlbergs hävdar att ditt sätt att agera i affärer ledde till att ditt kontrakt med Telia sades upp. Är det korrekt?
“Det är helt felaktigt. Ahlberg ljuger och förvränger verkligheten. Jag och dåvarande koncernchefen träffades i slutet av juni 2013 och kom gemensamt och under vänskapliga former skriftligen överens om att avsluta vårt löpande kontrakt vid årets slut.”
“Skälet var att Telia beslutat att förvärvsstrategin på tillväxtmarknader skulle upphöra. Och som jag sagt under 2014 och därefter kom jag dock kostnadsfritt att bistå Telia i vissa frågor.”
“Ahlberg började på Telia först september 2013. Och hade därmed i motsats till vad hon låtit påskina inte någon delaktighet överhuvudtaget i att kontraktet sades upp, eftersom det var fullbordat innan hon började. Så det är ett helt felaktigt påstående från hennes sida.” säger Mohamed Amersi.
Michaela Ahlberg säger att det är viktigt för den brittiska allmänheten att veta att du hade en central roll i denna transaktion om 220 miljoner dollar som kom att bedömas som en muta, eftersom du nu är aktiv i brittisk politik. Och att du är en stor givare till det konservativa partiet. Någon kommentar?
“Påståendena om muta och oetiska omständigheter kring själva transaktionen har jag har redan bemött i detalj som grundlösa.”
“Men det stämmer dessutom inte eftersom jag inte är aktiv i brittisk politik. Min roll är att vara bidragsgivare och att jobba med filantropi sedan jag slutat arbeta som rådgivare i finansiella transaktioner. Michaela Ahlbergs agerande och påståenden är för mig obegripliga inte minst med tanke på att hon jobbar med regelefterlevnad och etik.”
“Där sanningen, integritet och att respektera förtroende är ledord. Hon har brutit mot alla dessa tre. Hon försöker i det här fallet vara någon form visselblåsare, men hon talar osanning och med felaktiga, påhittade fakta på ett oetiskt sätt. Det är inte att vara en visselblåsare”
Om detta inte är sant, varför skulle hon gå ut offentligt med dessa anklagelser?”
“Det ska du egentligen fråga Michaela Ahlberg om. Jag kan bara spekulera, kanske handlar det om självupphöjelse” säger Amersi och fortsätter:
“Kanske vill hon återuppbygga sitt eget varumärke på en internationell arena eller känner bitterhet efter att hon fick lämna Telia. Vem vet, men det är mycket olyckligt.”
Vilka är dina politiska ambitioner?
“Jag har inte haft några politiska ambitioner, men jag har velat bygga upp en think-tank, eller tankesmedja i syfte att verka för fred och välstånd i Mellanöstern. En region jag kan bäst och där jag har mitt hjärta.”
Har du vidtagit rättsliga åtgärder?”
“Jag vill försvara min heder och återställa omvärldens förtroende för mig för att jag ska kunna fortsätta verka för fred och välstånd i Mellanöstern. Därför har vi inlett en juridisk process i Storbritannien, som vi är övertygade om att vinna.”
“Jag anser mig var utsatt för ärekränkning och att hon utan rim och reson skadat mig och mitt rykte. Min ambition har alltid varit att verka utan att synas, men hennes uttalanden har gjort att det numera är en omöjlighet.” avslutar Muhamed Amersi med Dagens PS
Den överraskande vändningen av Telias affärer i Uzbekistan ser att gå in i juridisk fas. Där Mohamed Amersi nu valt att driva en juridisk process mot Michaela Ahlberg i Storbritannien.
Dagens PS har kontaktat Michaela Ahlberg för kommentarer. Hon har dock avböjt att kommentera eller ge sin bild av hennes uttalanden.
Fler artiklar om Telia:
Svarta listan – Telia har många nya ärenden. Dagens PS
Telias varumärkesguru – så fick vi med Zlatan. Dagens PS