Den amerikanska börsen har inlett det nya året skakigt, kan denna så kallade januarieffekt sätta tonen för hur det går resten av året? Om det tvistar de lärde.
Finns det skäl för oro över årets januarieffekt?
Mest läst i kategorin
Bloomberg redovisar en rad teorier som både bekräftar att januarieffekten har betydelse för aktiemarknadens utveckling under resten av året, och omvänt ingen påverkan alls.
2024 gick USA:s börser fortsatt starkt, om än inte lika starkt som året före.
Teorierna många om januarieffekten
Samtidigt uteblev ett väntat tomterally i december på grund av en brant utförsäljning av aktier, mycket orsakad av oro för den amerikanska centralbanken Feds signaler om att sänka takten i räntesänkningarna.
Det amerikanska småbolagsindexet Russell 2000, som är vägvisare för januarieffekten, sjönk med 8,6 procent i årets sista månad, konstaterar Bloomberg.
Det här bäddade för en volatil start på det nya börsåret 2025, men samtidigt väntas småbolag ha en tvåsiffrig tillväxt på börsen senare i år.
Så lyder en teori på Wall Street
Hur stor tillförlitlighet ska börsens januarieffekt ha, om vi kikar rent historiskt.
Bloomberg uppger med hänvisning till analyser att januaris utveckling på börsen, enligt en teori (januaribarometern) som råder på Wall Street, är att om aktierna går upp under årets första månad så brukar avslutningen också bli i positivt territorium.
Och omvänt, om börsen startar på minus i januari, så blir avslutningen dyster.
Så var det 2022. Då skedde en utförsäljning av aktier i januari, det resulterade sedan i en björnmarknad.
Inget är uppenbart hugget i sten
“Även om vissa analyser har visat att denna teori höll i sig 85 % av tiden från 1950 till 2021, säger kritiker att korrelationen är en tillfällighet, eftersom aktier slutade högre ungefär tre fjärdedelar av tiden under samma period”, skriver Bloomberg.
Frågan är om januarieffekten är överspelad, något som marknaderna inte längre behöver ta hänsyn till, att det är något som möjligen sker i det tysta och inte märks.
Big tech-aktier sätter agendan
En teori, många är alltså teorierna som Bloomberg ventilerar, är att stora teknikaktier, så kallade big tech-bolag, förändrat marknaderna och dämpar januarieffekten, som haft acceptans under årtionden och som enligt en annan och ledande teori förklaras med att investerare i december säljer av förlustinnehav av skatteskäl för att sedan köpa aktier igen efter årsskiftet.
Det får aktievinsterna att öka och ligger till grund för påståenden om januarieffektens existens.
Omöjligt att luta sig mot påståendet
Ytterligare en annan teori är att människor blir mer aktiva i sitt beteende på börsen i början av ett nytt år, exempelvis högavlönade investerare uppges agera mer frekvent i inledningen av ett börsår med sina bonusar i åtanke.
Det är, som framgår, lite oklart huruvida januarieffekten består på börsen, dess tillförlitlighet är inte orubblig utan tycks mest baseras på spekulationer som varierat över tid.
Läs även: Kuslig prognos: Spår börsras på över 20 procent Dagens PS
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.