Dagens PS

Krönika: Bör IS-återvändare tas som krigsfångar?

Eftersom IS förklarat krig mot västvärlden borde man utreda möjligheten att ta återvändarna som krigsfångar
Eftersom IS förklarat krig mot västvärlden borde man utreda möjligheten att ta återvändarna som krigsfångar
Seth Örbrink
Seth Örbrink
Uppdaterad: 01 juni 2017Publicerad: 01 juni 2017

Detta är en krönika. I texten är det krönikörens åsikter som förs fram, inte DagensPS.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Efter tre terrorattacker på tre månader står Europa också inför en våg av återvändande jihadister. Och då de förklarat krig mot väst, borde väst utreda möjligheten att ta dem som krigsfångar.

Knappt två månader har gått sedan terrorattacken på Drottninggatan och efter dådet i Manchester har svensk debatt mest handlat om vilka reaktioner som är accepterade och huruvida vi ska definiera begreppet krig.

I skuggan av detta satte en domstol stopp för utvisning av en syrisk IS-anhängare som Säpo stämplat som en högriskperson med motiveringen att han i Syrien skulle ”riskeras att fängslas eller avrättas”.
Det är ett lika talande som smärtsamt exempel på hur Sverige står i kampen mot terrorismen.

Rahmat Akilov på Drottninggatan och Khalid Masood som körde ihjäl fem personer på Westminster Bridge i mars är två av de senaste exemplen på så kallade ensamvargar, som av förklarliga skäl både är svåra att upptäcka och på förhand stoppa.
Till detta adderas hoten i form av återvändande jihadister som nu kommer tillbaka till Europa när man lider nederlag i Irak och Syrien.

Terrorforskare som Magnus Ranstorp, Hans Brun och flera av Europas säkerhetstjänster har länge pekat ut riskerna de återvändande jihadisterna för med sig.

För att tackla detta kan man använda sig av olika strategier.

Brittiska elitförbandet SAS har enligt uppgifter fått dödslistor med sig till Syrien och Irak på brittiska jihadister myndigheterna inte vill ha tillbaka.
Och nu rapporteras också att franska elitförband finns på plats för att spåra upp ”sina” terrorister för den irakiska militären eller rättsväsendet ta hand om.

Från svenskt håll händer ingenting.

Att begå krigsbrott i andra länder är redan olagligt, varför de franska elitförbanden också har kriminaltekniker som sällskap, för att på plats undersöka vilka brott de enskilda individerna eventuellt gjort sig skyldiga till. I Sverige krävs det i princip att terroristerna själva spelar in sina brott för att bli åtalade, som i fallet i Göteborg 2015.

ANNONS

En konkret lösning på detta vore att utreda möjligheten att låsa in återvändarna som krigsfångar.
Det vore att dra nytta av att IS inte bara är en abstrakt terrorgrupp, utan även en stridande armé.

Den Islamiska Staten har förklarat krig mot hela västvärlden, och även om länder som Sverige inte vill erkänna sig i krig, så sitter vi i samma båt som resten av Europa.
Och för att dra en historisk jämförelse hade det varit helt otänkbart att hundratals SS-soldater under pågående krig hade kunnat åka till exempelvis England och fritt strosat runt på Londons gator. Varför ska Europas länder i dag acceptera att IS-veteraner gör det? För att de har medborgarskap?

Krigslagarna bygger med all rätt på principen att ett land inte ska kunna ta en egen medborgare som krigsfånge. Men konventionella krigslagar är inte heller helt anpassade till den nya generationens krig, som har skapat en rad nya gråzoner där stater, arméer och krig reducerats till ganska vaga begrepp.
Dessutom hade man inte heller i fortsättningen kunnat göra så mycket åt IS-anhängare på hemmaplan då åsiktsfriheten både är grundlagsskyddad och given i ett demokratiskt samhälle.
Det är en ideologisk kamp att ta.

Men menar myndigheterna och politikerna allvar med att man gör sitt yttersta för att skydda sina civila, så borde man åtminstone överväga att fängsla de som återvänder från IS.
Då slipper man den omöjliga bevisbördan att fastslå exakt vem har gjort vad i Syrien, och kan dessutom välja att hålla återvändarna fångar så länge man själv anser att kriget pågår.

I grunden handlar det om att välja sida, erkänna hoten och agera tillsammans med övriga Europa.
Sverige kan välja att stå vid sidan, vägra utvisningar av terrorister och inte erkänna sig i krig.
Men likt efter andra världskriget kommer vi då att få förklara vår feghet för kommande generationer.

LÄS TIDIGARE KRÖNIKOR AV SETH ÖRBRINK:

”Attacken visar vår sårbarhet”  >

”Är detta döden för den revolutionära drömmen?”  >

”Menar Löfven allvar med försvaret av Gotland?”  >

ANNONS

Detta kan stå terrorsekten IS dyrt  >

Här växer Putins nya maktcentrum fram  >

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]