1) Till att börja med måste mittenpolitikern Emmanuel Macron snabbt utse kandidater till landets 700 valdistrikt för att hans rörelse, “En Marche!”, ska ha möjlighet att komma in i landets församlingar när valen den 11 och 18 juni äger rum till Frankrikes nationalförsamling. I dag har Macron inga ledamöter alls och saknar stöd både från en etablerad partiorganisation och rötter i de olika valkretsarna, skriver SVT Nyheter som satt ihop listan över ödesfrågor som den nye presidenten står inför.
Nu sätts Macron på prov i ett splittrat land
Mest läst i kategorin
Till saken hör att det inte ens är säkert att hans kandidater blir invalda då bara de största partiernas representanter väljs in enligt det valsystem med envalskretsar som det franska parlamentet tillämpar. I ett värsta scenario tar ledamöter plats som kommer rösta mot Macrons förslag, vilket innebär att Frankrike blir svårmanövrerat.
2) Arbetslösheten är hög och utbredd i Frankrike och enligt SVT har flera undersökningar pekat på att det varit den största valfrågan, något att bita i alltså för den nye ledaren.
3) Landets säkerhet. Fortfarande råder undantagstillstånd efter terrordåden i Frankrike, som kostat fler än 200 människor livet. “I takt med IS försvagande ökar också oron i Frankrike, liksom i många länder, för nya dåd ‘på hemmaplan’, genomförda av återvändande franska jihadister”, heter det i artikeln.
4) Europa och EU. Den fria rörligheten vacklar i dag då många länder i unionen stärker sina gränser till följd av terrororon, samtidigt uppges Frankrike vara känsligt med euron som valuta. Där till lämnar som bekant britterna den europeiska gemenskapen.
5) Säkerhetsfrågan gällande vem som har rätt att uppehålla sig i Frankrike och kraven på höjda säkerhetskontroller vid EU:s yttre gränser. Internt kantas grundlagsskyddade värden, förbuden mot burka och burkini är exempel på sådana frågor som enligt SVT satt landet “i gungning”.
Frankrikes nye president har lovat att ta tag i den splittring som i dag är påtaglig i Frankrike. Samtidigt visar siffror att valdeltagandet nu var det sämsta sedan 1969, på nästan 50 år alltså. Mellan 25 och 27 procent av 47 miljoner förstberättigande röstskolkade.
Det här är Emmanuel Macron:
• Född i Amiens den 21 december 1977. Han är 39 år.
• Växte upp i en läkarfamilj och har bland annat studerat på École nationale d’administration.
• Var finansinspektör i finansdepartementet 2004–2008 och gjorde därefter karriär i storbanken Rothschild & Cie Banque.
• Arbetade 2012–2014 i president François Hollandes stab. Blev därefter ekonomiminister i Socialistpartiets regering men avgick i augusti 2016.
• Meddelade i november 2016 att han skulle kandidera för den liberala rörelsen En marche (ungefär “På väg”) i presidentvalet.
• Fick flest röster i första omgången i presidentvalet och blev sedan överlägsen segrare i den andra.
Gift sedan 2007 med sin tidigare gymnasielärare BrigitteTrogneux (numera Macron), som är 24 år äldre än Macron.
MISSA INTE: Terror får turister att fly Frankrike >
LÄS ÄVEN: “Politisk jordbävning” om hon vinner >
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.
Utbildad journalist med 35 år i yrket och med erfarenhet från kvällspress, lokaltidningar, den kristna tidningen Dagen och Sveriges Radio. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS. Har tidigare varit kriminalreporter, allmänreporter, nyhetschef på dåvarande Miljöaktuellt och chefredaktör för en branschtidning.