Dieter och kostråd kommer och går likt trender på modemarknaden. Med periodisk fasta utlovas effektiv viktnedgång och minskad risk för inflammation och hjärtsjukdomar. Men hur bra är det egentligen? Harvard Medical School reder ut och förklarar.
Periodisk fasta – fungerar det?
Mest läst i kategorin
Målet med alla dieter är att skapa ett kaloriunderskott – mer energi ut än in. Periodisk fasta uppnår sitt syfte genom att kraftigt begränsa kaloriintaget under vissa dagar i veckan eller under särskilda timmar under dagen.
Teorin är att denna typ av kost sägs dämpa aptiten genom att sakta ner kroppens ämnesomsättning.
Periodisk fasta – ingen mirakelkur
För att undersöka metoden har en studie utförts, där ena gruppen reducerade kaloriintaget jämt fördelat under veckan, varpå den andra gruppen fastade varannan dag för att nå ett underskott. Studien visade ingen skillnad i viktnedgång hos de två grupperna.
LÄS ÄVEN: Feta nyheter för alla ostälskare – ny studie >
En anmärkningsvärd aspekt av studien var att hela 38% av de personer som fastade hoppade av bantningsmetoden. Detta återspeglar en verklig fallgrop för dieter som denna, då det ligger i människans natur att belöna sig själv med mat. Ätar-dagarna riskerar därför att bli dagar med höga kaloriöverskott.
Även om minskning av överflödigt kroppsfett förbättrar metabolismen och därmed minskar risken för hjärt-och kärlsjukdomar, finns inga starka bevis för att periodisk fasta ger särskilda hälsoeffekter.
Det som spelar roll
Faktum är att det som spelar roll är att du ligger i ett litet kaloriunderskott och hittar metoder som passar dig. När det verkligen kommer till kritan handlar det bara om att göra av med mer energi än det du får i dig.
Välj själv om det sker med fastande, motion eller genom att skippa bearnaisesåsen till maten. Det ska vara långsiktigt och hållbart, och inte störa livet i vardagen.
KÄLLA: Not so fast: Pros and cons of the newest diet trend >