Många fonder riskerar att bli sårbara i krissituationer, och nu varnar Riksbanken för vad som kan hända om investerare agerar för snabbt.
Riksbankens larm: Många fonder står utan skydd
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 13 dec. 2024Publicerad: 13 dec. 2024
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Om stora uttag sker samtidigt kan det leda till att fonder tvingas sälja tillgångar i en stressad marknad, vilket riskerar att skapa kedjeeffekter i hela finanssystemet.
Enligt Riksbankschef Erik Thedéen är det viktigt att fondbolagen tar sitt ansvar och inför mekanismer som kan hantera dessa risker. Han lyfter fram att vissa verktyg redan finns på plats, men användningen är begränsad.
“Flera av de här fonderna skulle kunna införa det frivilligt, genom att i sina styrelser peka på att ‘vi ska inte ha den här risken’,” säger han till Finanswatch.
Möjlig kris för fonder
Thedéen poängterar att trots att mekanismer som ”swing pricing” finns tillgängliga, där kostnaden för uttag i stressade situationer höjs, har få fondbolag valt att ansöka om att använda dem.
Det innebär att många fonder står oförberedda om marknaden skulle drabbas av en ny kris, likt de problem som uppstod under pandemin 2020.
Läs mer: Fondveteranen: “Så mycket tror jag svenska börsen stiger 2025”. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Bristande skydd vid stressade uttag
ANNONS
Problemet handlar specifikt om företagsobligationsfonder, som ofta saknar likvida tillgångar för att hantera stora uttag. I en pressad situation riskerar de att behöva sälja obligationer på en marknad där köpare saknas.
Det kan leda till att fonder tillfälligt stänger för uttag, precis som skedde under pandemin 2020. För att minska risken finns möjligheten att använda ”swing pricing”, vilket innebär att kostnaden för uttag ökar i stressade lägen.
Trots denna möjlighet är det endast sju förvaltare, med totalt 51 fonder, som hittills ansökt om att använda swing pricing i Sverige. Enligt Fondbolagens förening är detta delvis på grund av att regelverket ännu inte är fullt utvecklat.
Riksbankens uppmaning
Thedéen menar att fondbolagen borde ta ett större ansvar för att minska riskerna.
”Vi måste bevaka, följa den och vara medveten om den,” säger han. Enligt Finanswatch planeras nya EU-regler som kan göra likviditetshanteringsverktyg obligatoriska senast 2026.
För småsparare är detta en påminnelse om vikten av att förstå riskerna med fondernas struktur. Med närmare 800 fonder i Sverige som omfattas av reglerna är frågan hur snabbt fondbolagen agerar innan nästa kris slår till.
Läs även: ECB banar väg för svensk räntesänkning. Realtid
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS