Majoriteten av svenska folket tycker att oxkött är gott och äter det flera gånger i veckan. Vegetarianer och miljöaktivister har i decennier menat att det inte är hållbart, varken ur hälso-, miljö – eller solidaritetsperspektiv. Nu håller svenska myndigheter med. Klimathotet har fått myndigheterna att propagera för mer vegokäk för att minska växthuseffekten. Men är svenskarna redo att skippa biffen?
Catarina Rolfsdotter-Jansson Världens boskapsuppfödning ger ett större tillskott av de klimatförändrande växthusgaserna, sett till koldioxidekvivalenter än vad den samlade transportsektorn bidrar med. Detta är den för många överraskande slutsatsen av en FN-rapport. Alltmer skog skövlas för att ge plats till betesmark och odling av foder, till exempel i Amazonas där cirka 70 % av den ursprungliga skogen skövlats. Överbetningen i många delar av världen leder till ökad erosion och ökenspridning och eftersom djuren kräver mycket vatten under sin livstid bidrar uppfödningen även till vattenbrist i många områden. Vattnet blir även förorenat av avföring och hormoner och antibiotika som ges till djuren.
Kor pruttar, det är det som är problemet med växthusutsläppen. De fiser och rapar, precis som andra idisslande boskap och metangasen som de släpper ut är många gånger mera potent än koldioxid. Ett kilo nötkött producerar 17 kilo koldioxid, ett kilo proteinrika gula ärtor 0,7 kilo. Nu kan vi givetvis inte äta ärtor allena, men om vi bytte bort hälften av det oxkött vi äter i Sverige mot vegetariskt protein som t e x linser, bönor, quorn eller tofu ger det stora effekter. En vegetarisk lunchtallrik bidrar med cirka hälften så mycket koldioxid som en lunchtallrik där kött är proteinkällan.
Vill man äta kött men äta mera klimatsmart är det bättre att välja fläskkött (släpper ut 6,7 kg koldioxid per kg) eller kyckling (1,7 kg).
Andra sätt att äta klimatsmart är att äta efter säsong och att äta närproducerade livsmedel, vilket oftast är samma sak. Men ibland blir det lite lurigt. Man behöver klura på hur grönsakerna är odlade också. Det är bättre att äta friodlade tomater från Spanien än växthusodlade i Sverige, transporter inräknat släpper de ut 0,8 kg jämfört med 4-5 kg i växthus.
Men det allra enklaste sättet att äta klimatsmart är att tänka på att slänga mindre mängd mat. Vi slänger cirka 25 % av den mat vi köper i Sverige på grund av att vi låter den bli gammal eller att vi lägger upp eller lagar för mycket. Tänk innovativ restmat så har du klimatbantat direkt. Tänk också mindre ”minusmat” som chips, godis och läsk. ”Minusmat” är minimalt med näring, tomma kalorier och en massa onödiga koldioxidutsläpp. ”Minusmaten” är ju ofta rejält förpackad, och förpackningar är något som är bra att undvika så mycket det nu går.
Det fiffiga med att klimatbanta är att det oftast blir även en klassisk bantning. Genom att cykla eller gå med en ”dramaten-vagn” till affären istället för att ta bilen, genom att äta mer vegoprotein och grönsaker och mindre minusmat minskar både koldioxidkilona och midjemåttet. Klassisk win-win-situation alltså. Ett extra plus med vegomaten är att den ger lägre blodfetter och minskar risken för tarmcancer.
Så våga välj en vegolunch i dag, eller testa quorn- eller andra vegoprodukter hemma i köket. Det vegetariska fodret (spannmål, sojabönor mm) som passerar kon för att producera en köttportion räcker till cirka 10 vegetariska portioner, så känn dig solidarisk vid grytorna. För om alla på jorden åt så mycket kött som vi skulle vi behöva 6 jordklot till.
(Källa till sifferuppgifterna för koldioxidutsläppen: Fakta om maten och miljön, Naturvårdsverket)
